Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eva Berg: Det som inte finns. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVA BERG
Flickan j ämnade högt och borrade ner
huvudet i kudden, pressade den mot ögonlocken.
Gode Gud och Jesus, ta bort det! Oändligt
sakta dalade djuret ner mot djupet igen,
förminskades och intog slutligen orörligt sin plats.
Men i samma ögonblick lossnade ett nytt
monstrum där nere och började flyta uppåt,
närmare och närmare.
Med ett språng var hon uppe på golvet
och trevade sig fram till strömbrytaren vid
dörrposten. Ljuset från taklampan förjagade
mörkret som om det aldrig funnits. Kanske
hade det inte existerat? Nu när glödlampan
gjorde rummet elektriskt ljust och vardagligt
igen hade Avgrunden mist sin makt. Men
ångesten fanns kvar och vittnade: pannan var
våt och kall, mot revbenen dunkade hjärtat
och knäna hade blivit underligt mjuka. Hon
måste stödja sig mot möblerna tillbaka till
sängen. Där lade hon sig på rygg och tittade
upp i taket. En stor ljusring från lampskärmen
darrade på vidimningen.
Mörkrädsla talade de vuxna om. Det finns
ingenting, absolut ingenting att vara rädd för
i mörkret. Allting är exakt likadant som när
det är ljust. I ett rum förändras ingenting för
att lampan släcks. Och ytterdörren är låst, inga
tjuvar kan bryta sig in även om föräldrarna
är borta, och om det hörs ljud är det bara
någon som går förbi på gatan. För du tror
väl ändå inte på spöken? De finns inte, det
finns ingenting alls att vara rädd för.
Tjuvar och spöken talade de om, fotsteg,
levande röster och annat som finns och är
riktigt och naturligt. De förstod inte att det
farliga är just Det Som Inte Finns. Därför
kunde man inte beskriva Natten för dem. De
skulle genast bevisa att det var något som inte
fanns, bara inbillning alltsammans. Tänk på
något trevligt i stället, föreställ dig att du är
på landet en solskensdag ute på en grön äng.
Om det vore så enkelt!
Ingen stor människa visste något om makten
hos det som inte finns. I dagsljuset och bland
människor försvann dess styrka, den drog sig
avvaktande tillbaka så att man glömde bort
den. Först när det skymde började den göra
sig påmind, den krafsade till på hjärtat så
man kom ihåg den och måste skjuta undan
tanken på den genom att sjunga eller hitta på
en vild lek. Som en skugga följde den sedan
varje steg, den stod bakom stolen och tittade
på läxläsningen och räkningen. Men först när
man lagt sig och ljuset släckts kom dess rätta
stund, och då var man skyddslös.
Det underliga var att även detta kom från
Gud. Eftersom han skapat allting och var
alls-mäktig, måste han ha bestämt att det som inte
finns skulle uppenbara sig för bam när det
blev mörkt. Meningen var att göra dem goda.
Ändå hjälpte det inte att be och lova bättring.
Hon hade försökt många gånger utan resultat.
För säkerhets skull knäppte hon händerna även
nu, blundade och tänkte intensivt: Om du låter
mig slippa att se det där du vet, så lovar jag
att bli god. Jag lovar att försöka bli jordens
godaste människa.
Hon såg upp igen och kände efter. Nej,
bönen hade inte nått fram den här gången
heller. Det hade varit något fel på den, den
hade inte tagit. Om hon släckte lyset, skulle
alltsammans börja på nytt. Vad kunde det vara
för fel på hennes bön? När man bad till Gud
om något skulle man som hon lova att göra
något i gengäld. Det var som det skulle, ingen
kunde begära att han skulle hjälpa gratis. I det
här fallet kunde han inte tycka att hon tagit
till löftet för snålt. Att bli god var inte lätt.
Kanske han trodde att hon inte tänkte hålla
löftet? Men då kunde han genast ta tillbaka
sin hjälp, han hade ju allmakten på sin sida.
Där låg inte felet.
I stället kunde det hända att han på förhand
ville se prov på hennes bättring. Han ville inte
först göra sin andel och låta henne vänta till
efteråt. Det vore också orättvist. Ju mer hon
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
