Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker - Anmälda böcker - Reinalter, Ervin H., Die Geschichte meines Grossvaters - Zahn, Ernst, Der Dreiklang der Liebe - Timmermans, Rudolf, Flug und Tod des Geo Chavez - Thiess, Frank, Das Reich der Dämonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
man som bemästrade sitt öde också under de
svåraste levnadsförhållanden. Därvid blir han
en förebild för vår tid och dess på så många
sätt hotade människor. Han blir det också
därigenom att han var en man som magiskt
attraherades av det fjärranbelägna men likväl alltid
förblev trogen sig själv. Reinalter, ättlingen till
denne orientfarare, berättar historien om sin
farfar med värme och innerlighet, han belyser
klart detta avlägsna öde, gör det närvarande
och allmängiltigt.
I en i bästa bemärkelse gammaldags värld
höra också den mycket läste schweiziske
berättaren Ernst Zahns noveller, ”Der Dreiklang
der Liebe”, hemma (Deutsche Verlagsanstalt,
Stuttgart). Berättelserna handla om folk på
berg och i dalgångar; också i överförd
bemärkelse röra de sig bland högre och lägre skikt:
än skildrar Zahn herrskapsfolk, än tjänstefolk.
Zahn vet en hel del om framgång och
misslyckande i människolivet, och han skildrar det
med kärleksfull varsamhet och milda färger.
Ernst Zahn är visserligen en traditionell
berättare, men denna tradition är viktig i synnerhet
i en epok som vår, ty den utgår från Gottfried
Kellers kärlek till människan och till hjärtats
kultur.
Något mycket modernt, nämligen flygning,
utgör temat för Rudolf Timmermans’ bok
”Flug und Tod des Geo Chavez” (Verlag Karl
Alber, München). Geo Chavez, peruanare och
son till en millionär, var — det minns man
från den på överraskningar och snabbt glömda
triumfer så rika historien om
flygutvecklingen — den första människa som flög över
Alperna, den 23 september 1910. Vid
landningen brötos plötsligt båda vingarna femton
meter över jordytan, flygmaskinen gick i kras,
den djärve flygaren kom undan med svåra
skador. Men det var inte av dem han dog utan
av en inre utmattning, över vilken Chavez inte
mer kunde bli herre. Rudolf Timmermans
skildrar allt detta i form av fingerade
anteck
ningar av flygaren själv och ger en vacker och
starkt inspirerad bild av den människa för
vilken flygväsendet var mer än teknik, för
vilken det hade en evig mening. Jakten efter
livet självt, den vilda längtan efter mer och
mer liv driver Chavez framåt, driver honom
till flygningen som livets djärvaste äventyr.
Men därvid förlorar Chavez inte sin inre
tomhet, den växer till och med, tills Chavez
kommer så långt att han inte längre söker
ändamålet utan den inre meningen, inte bara nyttan
utan sanningen, inte bara framsteget utan också
kärnan. På så sätt blir det som Geo Chavez
företar sig inte bara en flygning över Alperna
utan något mer: en flykt till Gud, till hans
närhet. Det går med Chavez som i Ibsenordet:
”Den som sett Gud, han dör.” Därför dör den
djärve peruanaren: han har blivit delaktig av
Guds harmoni. Man läser dessa anteckningar
med inre rörelse och instämmande, emedan
de handla om något mycket nödvändigt och
behandla detta med stort allvar och litterärt
ansvar: teknikens inordnande under en andlig
aspekt.
Frank Thiess kallar sin nya 700-sidorsbok,
”Das Reich der Dämonen” (Verlag Zsolnay,
Wien), för romanen om ett årtusende. Men
med begreppet roman har det betydande verket
inte det minsta att göra, ty epiken överväger
inte i denna bok. I själva verket är det till
hälften en kulturhistoria om den bysantinska
tiden från 395 till 1453, till hälften
kulturfilosofi. Frank Thiess går långt tillbaka. Han
skildrar först den grund på vilken Bysans
uppstod och utvecklade sig, vilket skedde bland
greker och kristna. Grekerna funno inte Gud,
menar Thiess, emedan de höllo fast vid
skönhetens lag och emedan deras stora andlighet
därvidlag stod i vägen för dem. De kristna
skänka världen korsets hemlighet, som Thiess
igenkänner däri att världen genom de kristna
gjordes till en kärlekens akt och att kärleken
för första gången i mänsklighetens historia
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
