Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker - Anmälda böcker - Brentano, Clemens, och Mereau, Sophie, Brevväxling - Burckhardt, J., Vom Glück des Schauens - Lützeler, H., Die Kunst der Völker - Gehlen, Arnold, Der Mensch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
omedelbart upplever man här den romantiska
människan: vilken känslans druckenhet, vilken
själens kluvenhet, vilken innerlig och likväl
kvalfull eros, vilken himmelsstormande längtan
och vilken gripande, till skeppsbrott bestämd,
tragisk tro att ande och känsla skulle kunna
ändra jordisk lott!
Den överväldigande uppenbarelsen Jacob
Burckhardt framstår i hela sin mänskliga
och andliga storhet i den lilla urvalsvolymen
”Vom Glück des Schauens”, som Richard Benz
valt och inlett på ett klokt och spirituellt sätt
(Verlag Eugen Diedrichs, Jena). Det är en
utmärkt introduktion i Burckhardts tankevärld;
hans bild har med åren fått alltmer
imponerande och djupa drag. Han som i sig
sammanfattade Europa som det andliga inbegreppet
av Västerlandets kultur, såväl utifrån det redan
fastställda som det vardande, ter sig för oss
i dag inte bara som historieförkunnare utan
till och med som siare. Redan 1870 förutsåg
han en tidsålder av krig, som skulle avlösa
varandra, men han såg däri också
mänsklighetens väsen, den mänsklighet som bygger sig
en ny boning. Den nya stoicism som är så
karakteristisk för vår tid ser i Jacob
Burckhardt sin store stamfader och sitt höga
föredöme.
Ett verk som säkert skulle vunnit Jacob
Burckhardts bifall är Heinrich Lützelers
”Die Kunst der Völker” (Verlag Herder u. Co.,
Freiburg i. Br.), ty den ställer frågan om
Västerlandets enhet och bejakar den. Lützeler
ger varje folk vad på det ankommer, han
visar vad de övertagit från varandra och vad
varje land har bidragit med till det
gemensamma. 379 reproduktioner och 4 färgplanscher
stödja på ett framstående sätt Lützelers text.
De enskilda folkens uppgifter i Europa sedan
antiken belysas av Lützeler med kärlek och
entusiasm och med kontrapunktisk spiritualitet.
Detta verk, som verkligen självt är uppbyggt
som ett konstverk, förtjänar att kallas ett
konstpedagogiskt arbete av högsta rang.
Den mänskliga tillvarons hela
problemkomplex belyses på ett djupgående sätt och med
en helt ny målsättning i Arnold Gehlens
verk ”Der Mensch. Seine Natur und seine
Stellung in der Welt” (Verlag Junker und
Dünnhaupt, Berlin). För Gehlen är människan
i organismernas värld ett biologiskt särproblem
med också morfologisk särställning. ”1
människan föreligger ett unikt, eljest aldrig försökt
allsidigt utkast av naturen”, säger Gehlen. Han
ser och förklarar inte människan, såsom
vanligtvis är fallet, mot bakgrunden av hennes makt
över tingen, han ser henne i hennes vanmakt,
som hon måste uppleva åter och åter igen —
den enda varelsen som är medveten om sitt läge.
Genom intellektet försöker människan befria
sig från denna oerhörda belastning och bringa
ordning i sitt kaos. Men hon står bara i början,
hon har ännu inte gjort klart för sig vem
hon egentligen är, hon är ännu sin egen gåta.
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
