Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Nils Bohman: La gaie science - Innes, Michael, Den hemliga förtruppen - Scherfig, Hans, Minns du den lyckliga tiden? anmäld av Johannes Edfelt - Strindberg, Axel, Människor mellan krig; Josephson, Ragnar, Tidens drama; Jaensson, Knut, Nio moderna svenska prosaförfattare, anmälda av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
predikan — kan man, om man så vill, kalla
den för den glada vetenskapen, ty hur ruskiga
saker detektivromanen än sysslar med, är dock
fabuleringsglädjen, det folkliga intresset för
spännande upplevelser dess livsluft. Den är la
gaie Science i nutiden. Nils Bohman
En indignationsroman
HANS SCHERFIG: Minns du den lyckliga
tiden? Översättning av Lena Bennett.
Nymans bokförlag 1941. 4: 50.
Hans Scherfig är en yngre dansk författare,
som idémässigt hör hemma på en radikal
flygel. Den vänsterorienterade grupp, till vilken
han kan räkna sig, är för övrigt inte just så
manstark i Danmark. Som författare hör han
till de hårdkoktas skola: det finns hos honom
en uppenbar ambition att i alla väder nämna
saker och ting vid deras rätta, ej förskönade
namn och att aldrig låta sig förbluffa inför
världens lumpenhet. Till samma ambition hör
också det vällovliga nedrivandet av alla kulisser
kring institutioner, som omges av traditionens
helgd. Denna gång är han ute i det bestämda
ärendet att uppvisa vilken tortyrkammare och
prokrustessäng ett gammalt danskt
privatläroverk kan vara och vilka demoner som kunna
gömma sig under biologiadjunkters och
latinlektorers kavajkostymer.
Hans Scherfigs roman (som på danska har
en bra och talande titel: ”Det forsømte
for-aar”, men i den för övrigt goda svenska
översättningen fått ett operettsliskigt namn) har
sin styrka i en perfekt komposition: med ett
lyckligt grepp gör författaren med
utgångspunkt i ett studentjubileum ett strålkastarsvep
över alla dessa före detta skolynglingars penibla
erfarenheter under katederdemonernas färla.
Satiren blir en smula förenklad ibland;
karikatyren kan slå över i förgrovning, och riktigt
trovärdig blir inte denne vassögde — och av
rancune uppfyllde — observatörs bild av
skollivets alla djävulskaper.
Men tillräckligt mycket fäster man sig vid
i hans skildring; med hatfull verv skisseras
porträttet av lektor Blomme, pojkplågaren par
préférence. Läsaren känner verkligen inget
större medlidande med denna figur, då han en
dag segnar ner på gatan, förgiftad av en av
sina eviga maltkarameller. Vem mördaren är,
därom ger författaren på detektivmaner
upplysning först så småningom och sedan
spänningen väckts. Men det följer ju nästan av sig
självt att det är en av lektorns lärjungar.
De medelålders män, som i Hans Scherfigs
bok fira ett studentjubileum, fingo — så är
författarens tes — sin barndom snedvriden
genom förvänd uppfostran. Och våren — den
som sedan skulle komma? Ja, den gick man
miste om under strävandet att skapa sig en
karriär, en plats i staten. Sådant är denna
romans nedslående facit. Men kanske är det
på det hela taget riktigt i all sin bitterhet.
Johannes Edfelt
Samhälle, dikt och konst
AXEL STRINDBERG: Människor mellan krig.
Några kapitel ur mellankrigslitteraturen.
KF:s bokförlag 1941. 6:—.
RAGNAR JOSEPHSON: Tidens drama.
Bonniers 1941. 7:50.
KNUT JAENSSON: Nio moderna svenska
prosaförfattare. Verdandis småskrifter
439. Bonniers 1941. 1: 25.
I nuets förlängda krisläge har Axel
Strindberg gripit sig an med den vällovliga och
välmotiverade uppgiften att företaga en
social-litterär självprövning, en inventering av våra
andliga tillgångar, sådana de utformats’ i och
av mellankrigsårens svenska samhälle. Tidigare
har han studerat det slutande
sjuttonhundratalets samt stormaktstidevarvets
kulturförhållanden i deras sociologiska förutsättningar, och
även om åtskilliga detalj fel kunde ha insmugit
sig i dessa undersökningar, så utmärkte de sig
likafullt för djärv och ny, befriande riktig
helhetssyn. Han har nu funnit det lockande att
ta upp det skarpt begränsade mellankrigsskedet
till ett liknande studium. Hans nya bok är
ett socialpsykologiskt försök att fixera ett antal
milj obetingade reaktioner och förhållningssätt
i tjugo- och trettiotalens Sverige, återspeglade
i den samtida litteraturen. Nu betona med all
rätt både Strindberg och Knut Jaensson, som
från andra utgångspunkter behandlat delvis
samma ämne i en nyutkommen Verdandiskrift,
att skedets svenska diktning i förut okänd grad
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
