Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Morgan, Charles, Resan, anmäld av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Pd fransk jord
CHARLES MORGAN: Resan. Översättning av
Gösta Olzon. Bonniers 1941.
11:—.
Charles Morgans nya roman utspelas inte på
det fantasiplan, på de sociala, andliga och
moraliska höjder, där huvudpersonerna i ”Källan”
och ”Lord Sparkenbroke” dvaldes. ”Resan”
handlar om människor, som väl inte äro
all-dagliga men långtifrån otänkbara i den
verklighet de tillhöra — 1880-talets Frankrike. De
utöva borgerliga eller konstnärliga yrken, de
äro mer eller mindre beroende av
miljöförhållanden, de tyngas av sorger och triviala
bekymmer som alla andra. Kärlekshistorien hör även
denna gång till det sällsynta slaget, men den
är fri från platonsk mystik. Den handlar om
hur hjärtat och sinnena, ömheten och begäret
— efter att länge ha varit splittrade — växa
varandra till mötes och slutligen förenas i en
och samma låga. Ingenting i boken faller
utanför den psykologiska realismens ram, och de
landskap och stadsbilder, i vilka handlingen
försiggår, äro inga veduter och sakna varje
drag av stil- eller ideallandskap; de äro moderna
pleinairstycken, hörn av naturen, sedda genom
ett meditativt temperament.
Den franska miljön är genomgående
realistiskt uppfattad och återgiven med en inlevelse,
en mjukhet och en ömhet, som tyda på djup
förtrogenhet. Från det gamla
vinodlarland-skapet Charente med dess bördiga, böljande
floddal föras vi till de parisiska
teaterinteriörerna och boulevardperspektiven, till det gamla
Montmartres konstnärsateljéer och
café-chan-tants och därifrån i sin tur till Isle-de-France
med Seinens buktande silverband och soldiset
över lummiga dälder och lantliga
näringsställen, där vinet glöder i glasen och värden
själv går omkring och gör ”les honneurs”,
medan kärleksparen blicka varandra djupt in
i ögonen eller drömmande försjunka i åsynen
av det brokiga liv som drar förbi på floden. De
episoder, varav berättelsen består, äro insatta
i en rad sådana mästerliga tavlor, som
ovillkorligen leda tanken till de stora franska
impres-sionisternas solflimrande, luftigt färggnistrande
dukar. Även den unga Tredje republiken
skymtar i bakgrunden med sina motsättningar
mellan republikaner och bonapartister, katoliker
och protestanter, sitt folkliv, sina intriger, sin
kafépolitik, sin juridiska formalism och sin
ännu starkare skräck för att utmana det
allmänna löje, som är i stånd att fälla både en
ministär och en president. Ett visst litterärt
inslag saknas inte heller: världsmannen,
kon-nässören och kulisspolitikern Courcelet kunde
sålunda vara någon av Sardous eller Paillerons
eleganta resonörer. Något av en teaterfigur är
han i varje fall.
Men även bokens huvudpersoner äro så
omisskännligt, så övertygande franska, att man
gång på gång kommer på sig själv med att
utgå från att boken skrivits av en fransman.
Barbet Hazard är en några och trettio år
gammal vinodlare och konjakshandlare från
Charente, vilken samtidigt har en nedärvd
syssla som fångvaktare vid ett med hans gård
sammanbyggt provinsfängelse. Han är en av
de halvt borgerliga, halvt folkliga företrädare
för urgamla livsformer, som man stöter på
överallt i det ljuva Frankrike, och som inte
bara är en livskonstnär utan också vad
fransmännen kalla en filosof — en man med
levnadsvisdom. Hela hemligheten med honom är
den, att han alltid och överallt och vad som
än händer honom bara är sig själv och inte
bekymrar sig om medmänniskornas dom. Som
alla fullkomligt naturliga människor kan han
reta gallfeber på andra, väcka löje och anstöt,
men han kan också betvinga och vinna folk
utan att göra det ringaste för det.
Morgondagen oroar honom aldrig, och han gör aldrig
575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
