Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Cassel, Gustav, I förnuftets tjänst. I—II, anmäld av G. Westin Silverstolpe - Valmin, Natan, Hellensk horisont, fordom — idag — sedan? anmäld av Alfred Westholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
sättet att intressera andra för vad man skriver
är som bekant att själv intressera sig därför,
och professor Cassels arbete fyller även i detta
hänseende de högst ställda anspråk.
Ämnet är professor Cassels egen
vetenskapliga och offentliga verksamhet. ”1 förnuftets
tjänst” är historien om en mer än fyrtioårig
tjänst hos den nationalekonomiska vetenskapen,
en lång och arbets- och ärofylld tjänst som
akademisk lärare, sakkunnig i svenska officiella
kommittéer och utredningar, folkuppfostrare
här hemma på det ekonomiska området och
slutligen läromästare för världens store, i den
mån det visat sig möjligt att bibringa dem
en smula elementära nationalekonomiska
kunskaper. En biografi i vanlig mening är det inte
fråga om. Med en mycket rimlig begränsning
har professor Cassel i huvudsak hållit sig till
sin offentliga gärning, endast lätt skisserande
en och annan mer utpräglat personlig
upplevelse för att binda framställningen samman.
För litet var, inte bara för en kollega i
vetenskapen, har det sitt stora intresse att på nytt
genomleva detta århundrades ekonomiska
händelseutveckling med dess många våldsamma
omkastningar, och det är vad man gör vid
studiet av föreliggande arbete. Givetvis har
man att komma ihåg, att det gäller
händelseutvecklingen sådan den har tett sig för
professor Cassel, och att ingen av oss är i stånd
att i varje ögonblick klart se alla sidor av den
levande verkligheten. När författaren
exempelvis skriver, att ”redan från början såg jag på
kriget (1914—18) såsom ett försök från de
allierades sida att inringa och fullkomligt
krossa Tyskland”, behöver man inte ta denna
tolkning av krigsskuldproblemet för den
slutgiltiga historiska sanningen. Det är bara att gå
vidare, närmast till satsen ”jag fann detta
strävande särdeles olyckligt, och det var därför
naturligt att jag gång efter annan skulle
återkomma till tanken på att få ett slut på kriget
genom en samförståndsfred”. Kanske är det
just det bästa med professor Cassels arbete, att
det så oförmedlat och spontant ger oss
författarens inställning till händelserna,
problemen och människorna, utan några försök att
i efterhand ändra och stryka bland
uppfattningarna och omdömena. Med Pilatus kan
Cassel säga: vad jag har skrivit, det har jag
skrivit. Han skulle kunna tillägga: vad jag har
sagt, det har jag sagt, och det var alltsammans
rätt och riktigt.
Med särskilt stort intresse tar man del av
professor Cassels upplevelser och erfarenheter
från hans verksamhet som nationalekonomisk
världspedagog under 1920- och 1930-talen.
Presentationen av de stora männen inom den
internationella politikens och finansens värld och
skildringen av maktspelet och intressekampen
bakom kulisserna får mycket av filmens levande
liv. Någon djuplodning av personligheterna är
det inte fråga om, ty professor Cassels
intressen ligger inte åt det hållet. Andra personers
betydelse i världsordningen bestäms av hur de
har förhållit sig till den centralkropp, som
professor Cassel utgör. Lloyd George nämnes
oftare än någon annan, men så betecknade
han ju också på sin tid professor Cassel
som världens främsta nationalekonom.
Hjalmar Branting karakteriseras som en fiende till
friheten, ty han uppmanade en gång Cassel att
i egenskap av svensk sakkunnig vid 1922 års
Genuakonferens visa en viss återhållsamhet
i sina tidningsuttalanden för att inte på
förhand engagera den svenska delegationen för
en bestämd handlingslinje. Ivar Kreuger dyker
upp ett par gånger för att omärkligt försvinna,
vilket han inte gjorde i verkligheten.
Men det har inte alltför mycket att betyda,
om en och annan av de många hundra
personerna i boken har fått sin bild feltecknad.
Läsaren bör på egen hand kunna rätta till felen
i den lins, varigenom strålarna har brutits. Och
med sina fel och förtjänster är professor
Cassels ekonomiska självbiografi ett arbete i stort
format, både i yttre och inre bemärkelse.
G. Westin Silverstolpe
Helensk horisont
NATAN VALMIN: Hellensk horisont,
fordom — idag — sedan? Natur och
Kultur 1941. 5:—.
I vårt land har den lätta, lite ansvarslösa
reseskildringen under de senaste åren börjat
bli en allt vanligare litteraturform. Journalister
och resenärer av olika slag ha gjort en resa
på ett par veckor i ett främmande land, och
strax anse de sig kompetenta att skriva en
bok eller åtminstone några artiklar om landet
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
