Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Noreen: Nutida svensk berättarstil: Fritiof Nilsson Piraten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK NOREEN
beteckning är patronen och kreaturshandlaren
Esping, analfabet och allt annat än Guds bästa
barn, som slår vad om att han skall bli
kyrkvärd i sin hemsocken Tosterup och som
verkligen lyckas bli det. Förutsättningen för titeln
framgår av följande citat:
”När det nu gick upp för Jesperson att
Esping ämnade bli kyrkovärd i Tosterup, blev
han så förbluffad att armarna föllo slaka ned
längs hans sidor och munnen öppnades på vid
gavel. Hans häpenhet kunde ej ha varit större
om han fått höra att en bock sökte plats som
trädgårdsmästare.”
Författaren anknyter alltså till den gamla
kända frasen ”sätta bocken till
trädgårdsmästare”. När nu Piraten på grundval av detta
uttryck skall bilda en boktitel, gör han två för
honom karakteristiska ändringar. Han skriver
icke ”En bock i en trädgård” eller ”Bocken
i trädgården” eller ”Bocken som
trädgårdsmästare” utan det kortare ”Bock i örtagård”
utan någon bestämd eller obestämd artikel. På
samma sätt skriver han i samma bok: ”Fru
Esping blev så röd på kind (icke: kinderna)
som hon ej varit sedan hon var flicka”;1 ”den
som ej hade tankarna strängt koncentrerade
på det jordiska fick känna vad klippt lamm
och skämd brud känner på kvällen: då saknas
ullen”.
Denna korta ålderdomliga uttryckstyp
härstammar väl snarast från ordspråksstilen:
”bränt barn skyr elden”; ”morgonstund har
guld i mund”; ”brukad plog blänker, stående
vatten stinker”; ”kaka söker maka”’, ”land
skall med lag byggas”. (Jämför i Piratens sista
bok det rént ordspråksmässigt formulerade:
”Bättre ont slut än lång ovisshet.”) Särskilt
omhuldar Piraten detta uttryckssätt i
jämförelser: ”Den där skylten skulle ha passat
Esping som frimärke på brev”; ”Ryktet gick
snabbt som Ijungbrand i blåst genom sock-
1 Här föreligger kanske en anspelning på ”Frithiofs
saga” 18 (”Isfarten”): ”Skön Ingeborg vart så blek
på kind.”
nen”; ”En rund mage sköt ut som lujtblåsa på
korvskinn under den för trånga prästrocken”.
I ”Bombi Bitt och jag” heter det på samma
sätt: ”1 den aftoncirkel, som sålunda samlats
hos Mr Smith, passade prästen som blad i
blomkalk.” Jämför å ena sidan en gammal
stående fras: ”som salt i surt öga”, å andra
sidan en dylik av senare ursprung: ”som en
lus på en tjärad sticka”.
Men Piraten har gjort en annan påfallande
förändring med uttrycket ”sätta bocken till
trädgårdsmästare”. Han har bytt ut trädgård
mot örtagård. Detta ord är nu nästan dött
i svenskan. I Uppsala heter det ännu
akademi-örtagårdsmästare, en vördnadsvärd antikvitet
— alltså ordet, icke personen. Genom införing
av denna glosa stärkes intrycket av komisk
högtidlighet. Men samtidigt vinner författaren
något annat, en tung, fulltonig rytm av stark
verkan. Jämför Bock i örtagård med Bock
i trädgård eller Bocken i trädgården. (Kanske
har det bibliska örtagårdsmästare varit halvt
folkligt i Piratens hembygd. Ordet förekommer
faktiskt i hans sista bok, ”Historier från Färs”,
sid. 188.)
Piraten har det finaste rytmiska sinne.
Ställen som följande har ett rent musikaliskt
välljud, som har få motstycken i modern
svensk prosa:
”Det begynte med ett blekt, citrongult sken
som övergick i ljus rosa och småningom spred
sig över firmamentet. Så glimmade det till
i boktopparna uppe på liden, det blänkte allt
starkare och i ett nu kastades en kaskad av
eld och ljus över landskapet. Gnistrande
gensvar tändes i blommors och bladers
daggdroppar, i fönsterrutor ute på slätten.
Vrick-lund skuggade med handen över ögonen mot
den stigande solskivan. Efter hand som den
höjde sig krympte skuggan under liden,
bokskogen blev ljusare grön, misten över ängarna
löstes och försvann.”
Man kan fråga sig, varför Piraten här har
använt den sällsynta, rent poetiska formen
608
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
