Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Noreen: Nutida svensk berättarstil: Fritiof Nilsson Piraten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK NOREEN
som till äventyrs har haft något inflytande på
Piraten, nämligen Albert Engström.
Samma roll som dymedelst spelar dädanejter
i följande passus: ”Dagens kollekt slog alla
tidigare rekord. Över 800 kronor hade den
inbringat, klockans värde oräknat. Men
dädanejter blev det klent resultat, åtminstone de
söndagar Esping tjänstgjorde.”
Likartat är följande ställe: ”Som det ännu
var god tid tände Esping en stor cigarr, slog
upp en mycket liten konjak1 och lät sig sedan
i frid och ro beundras av sin jr illa.” — På
annat ställe kallas sistnämnda person Espings
maitresse en titre.
När Piraten skriver: ”det gröna
skrivunder-lägget var fullkomligt immakulerat”, använder
han ett ord som knappast andra än
latinkunniga förstår och gör kanske en smått hädisk
anspelning på conceptio immaculata. Tydligt
präglat av akademisk lärdomshögfärd är också
ett uttryck som att ”solen hade passerat
meridianen”.
Men det allra mest påtagligt akademiska
draget i ”Bock i örtagård” är likväl, att
författaren gång på gång meddelar fotnoter under
texten liksom i en vetenskaplig avhandling.
Det är något i svensk vitter prosa ytterst
sällsynt. Fenomenet kan ta sig ut till exempel så
här: ”När den ridande efter en timmas väntan
återvände medförde han det begärda
protokollet.” Här sättes nu en notsiffra efter
protokollet och under texten följande not: ”Huru
Esping påföljande dag reste till Malmö med
det papperet på fickan och huru han av
börskamraterna under stormande jubel beviljades
triumf på Hotell Horn — det är en sak som
ej hör hit.” Noten påminner om Kiplings
berömda ”men det är en annan historia”.
Här ser man alltså hur den vetenskapliga
fotnoten tränger in i skönlitterär framställning,
under det att ett nu härskande mod söker av-
1 Detta torde vara det enda stället i Piratens
produktion, där en liten konj ak förekommer.
skaffa noterna i vetenskapliga avhandlingar
eller förvisar dem från sin hävdvunna plats
nedtill på sidan till slutet av boken eller av
ett kapitel. Det senare är i min smak en mycket
olycklig utveckling. I ett vetenskapligt
resonemang vill man ha noterna, vare sig det rör
sig om litteraturhänvisningar eller om
exkurs-artade tillägg, i omedelbart sammanhang med
texten, och i många avhandlingar är noterna
det intressantaste.
Utpräglat akademisk är också komiken i
följande ställe ur Piratens tredje bok: ”en viss
smålandsmetropol, vilken visserligen fått
stads-privilegier men det oaktat ej var mera än ett
nybyggarsamhälle utan vare sig statsreligion
eller utskänkning”.
Denna tredje bok kom år 1936 och heter
”Småländsk tragedi”. Det är en typisk så kallad
mellanbok, som knappast inflätar något nytt
blad i Piratens lagerkrans.
Det gör däremot Piratens fjärde bok,
”Bokhandlaren som slutade bada” (1937). Om
komiken hittills har förhärskat, så visar denna
bok en förbryllande och kuslig blandning av
komiskt och tragiskt. Där finns grymhet och
hjärtevärme, idyll och panik. Det är en ganska
märklig bok.
Arabeskerna och krumelurerna frodas
fortfarande. Skildringen av bokhandlarens och
korpral Krakows resa till Stockholm är
fantastisk i sin otrolighet, men massor av detaljer
är så närgånget verklighetstrogna, att man kan
bringas att tänka på den store Swift,
författaren till ”Gullivers resor”. (Ett annat exempel:
Komministeränkan Borodin ”tog . . . emot ull
för Salanders spinneri och gods för färgning
hos Borgs Söner i Lund”. Bägge firmorna är
faktiska och välbekanta för var och en som
har varit i Lund.) En romantisk tragik i stort
bryter sig ofta mot en realistisk komik i smått.
Den akademiska stilbrytningen lever här och
där kvar men är inte så påfallande som i de
äldre böckerna. Det kan heta så här: ”När så.
610
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
