Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Zilliacus: Två körsånger ur Sophokles’ Konung Oidipus - Pesten härjar Thebe - Oidipus’ öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄ KÖRSÅNGER
Mot strof III
Dina pilar sänd, Apollon,
från den gyllensnodda strängen
att oss obetvingligt skydda!
Kom, Artemis, och skaka här det bloss
som lyst din jakt på Lykiens berg!
Bacchos med gulddiademet
kallar jag även hit —
du landets gud med vinröd kind
som svärmar i menaders krets.
Förbränn med furufacklans eld
den gud som ej av himlens gudar vördas!
OIDIPUS’ ÖDE
Strof I
Ne er, dödliga släkten!
Vad skall jag kalla det liv som är ert?
Blott en skugga, ett intet.
Vem har vunnit av sällhet mer
än en gäckande bild, ett sken,
dömt att snarligen slockna?
Med ditt öde för ögonen,
ditt, eländige Oidipus,
vill och vågar jag aldrig mer
prisa en dödligs lycka.
Motstrof I
Ty vid himmelens herre,
med ditt strålande mästerskott
vann du sällhetens krona.
Gåtfulla jungfrun med rovdjursklor
slog du, och stod som en landets mur
mot den hotande döden.
617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
