Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Boye, Karin, De sju dödssynderna, anmäld av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Torso fulländad
KARIN BOYE: De sju dödssynderna och
andra efterlämnade dikter. Utgivna och
försedda med inledning av Hjalmar
Gullberg. Bonniers 1941.
4: 75.
Karin Boyes sista diktsamling blev inte
fullbordad av henne själv, och det stora
dramatiska körverk, ”De sju dödssynderna”, som
fått ge namn åt boken är en torso. Ändå finns
det ingenting av det hon har skrivit som
mindre liknar en torso: fulländning,
fullbordan, krön blir det avgörande intrycket. Också
utan ”De sju dödssynderna” skulle Karin
Boyes författarskap ha betecknat en
osedvanligt vacker, djärv och betydande insats, men
den postuma samlingen — jämte den
monumentala ”Kallocain” — lyfter upp det i en
högre sfär. ”De sju dödssynderna” är stor
dikt. Den sista boken ger också åt hennes
tidigare författarskap ett ökat värde: man ser
klarare än förut den omutliga konsekvensen
i denna diktning när den till sist framstår
i den bländande avskedsglansen från de sista
dikternas starka glöd och bristfärdiga klarhet.
Någonting är det som gör Karin Boyes
diktning olik allt annat i vår moderna litteratur.
Själen, som öppet, i allas åsyn söker och
kämpar! Och diktningen talar om en kamp
som är av så stort allvar, att allt utanverk
faller bort och kvar är bara det nakna innersta,
så skakande rent att den som har öron till att
höra vet och känner att här finns ingenting
bakom längre som behöver döljas.
Ansvarsmedveten forskning kommer i framtiden — så
vill man åtminstone hoppas — att syssla med
Karin Boyes liv och verk, och den vunna
kunskapen om sammanhangen skall då uppenbara
mycket för oss om vilsevägar, ödesvägar,
rättvägar. Just nu talar väl hennes dikt bäst till
oss direkt, med andens omedelbara makt.
KARIN BOYE
Livstema och dödstema, bejakan och
för-nekelse slingrar sig oupplösligt
sammantvin-nade genom Karin Boyes högspända och
högt-syftande verk. Hittills har vi klarast sett
livs-temat; det är helt naturligt, eftersom den
tonen vanligen segrar — om också med möda
och smärta — i hennes diktskapelser. Nu
efteråt är det kanske att befara att man
ensidigt kommer att understryka dödstemat som
segrade i hennes eget liv. Låt oss inte
överdriva utan betrakta den maktfulla jämvikten
och den ödmjukt stolta hållningen i ”De sju
dödssynderna” som något av det sannaste
Karin Boye nådde fram till. ”Hur ödmjukt
727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
