Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Farson, Negley, Bakom ryggen på Gud fader, anmäld av Bo Enander - Bruun, Joh. Adolf, Ur Catullus’ diktning, anmäld av Gunnar Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belysning. Det är inte precis någon vacker bild
som ges av sydafrikanernas politik mot landets
ursprungliga invånare. Farson drar också
parallellen med negrernas ställning i de
amerikanska sydstaterna och finner att den enda
skillnaden egentligen är att lynchning inte
praktiseras i Sydafrika. En annan fråga av
stort intresse är det indiska problemet i
Sydafrika. Farson ger många värdefulla
upplysningar om den ekonomiska maktställning som
de invandrade hinduerna förstått att skaffa
sig utan att därför kunna erhålla politiskt och
socialt likaberättigande.
Farson var i tillfälle att sammanträffa med
alla de ledande sydafrikanska politikerna,
Smuts, Hertzog, Malan och Pirow och ingen
av dem gjorde någon hemlighet av de stora
politiska och sociala svårigheter med vilka
unionen har att brottas. Pirow, den
förutvarande försvarsministern, brukar ju i
allmänhet gälla för övertygad nazist och tyskarnas
handgångne man, men Farson är inte så säker
på den punkten. Han finner Pirow vara en
ytterst egocentrisk och maktkär politiker, som
endast arbetar på att bygga upp sin egen
ställning. Sedan Farson lämnade Afrika är dock
Pirow avförd från den politiska diskussionen
och ledningen ligger väl numera ganska
samlad hos marskalk Smuts. För denne gamle
boerkrigares politiska begåvning har också
den annars mycket kritiske Farson en
obetingad respekt.
Beträffande förhållandet mellan boer och
engelsmän och de senares ställning
överhuvudtaget i Afrika gör Farson många intressanta
iakttagelser. Han konstaterar att britterna
överallt är på reträtt och boernas inflytande
i ständigt växande. Till en del vill han söka
förklaringen till denna utveckling i den
praktiskt taget helt upphörda utvandringen från
Storbritannien, men till en del menar han,
beror detta på britternas egen attityd både mot
boer och infödingar. ”Jag tror”, säger han på
ett ställe, ”att detta sahib-komplex är ett av de
farligaste dragen inom den engelska
kolonialförvaltningen — och stundom även inom
förvaltningen i Europa. Denna känsla av att vara
gentleman väcker den odiösa föreställningen
att affärsmän är på något sätt orena. Men det
är engelsmännens i Afrika skyldighet att
anlägga ett affärsmässigt betraktelsesätt, vilket
är förutsättningen för att dessa ofantliga
områden ska kunna utvecklas, och denna
skyldighet måste först stå klar för Whitehall.”
Farson är sålunda rätt kritiskt inställd mot
den brittiska administrationen som han bland
annat beskyller för slentrian och ineffektivitet.
Men då han sedan jämför britterna med
fransmän, belgare och portugiser, vilkas kolonier
han också besöker, ger han dock utan tvekan
britterna företrädet som de både skickligaste
och mest humana kolonisatörerna. I några
mycket intressanta kapitel om sina besök i de
forna tyska kolonierna, Öst- och Sydvästafrika,
som nu står under Sydafrikanska unionens
kontroll, berättar Farson om den nazistiska
aktiviteten i Afrika. Den tyska infiltreringen
hade före krigsutbrottet framskridit mycket
långt. Liksom i alla andra delar av världen
var också tyskarna i Afrika noga kontrollerade
och registrerade av de nazistiska
organisationerna och varje koloni hade försetts med
sin Führer. Majoriteten av Afrikatyskarna
ansåg Farson också vara vunnen för nazismen
och många trodde fullt och fast på en tysk
seger och ett Afrika i hakkorsets tecken. Men
det fanns också andra tyskar som med bävan
motsåg en seger för Tredje riket och som fann
sig väl till rätta inom Sydafrikanska unionen.
Det är en mångfald problem som rullas upp i
Negley Farsons Afrikabok och för den som
vill ha god underhållning och samtidigt en
orientering i aktuella kolonialproblem har den
mycket att ge.
Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
