Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
på omedelbar framgång uppmuntra den litterära
talangen, vad är då naturligare än att de träffa
sitt val företrädesvis bland best-sellerlistornas
böcker, som ju dessutom i allmänhet äro ganska
goda. De kunna desto hellre göra det som det
visat sig att den läsande publikens smak är
ganska likartad i Sverige och de engelsktalande
länderna. Men man måste komma ihåg att vad
vi få läsa i översättning av dessa länders
litteratur inte på långt när är representativt för
det konstnärligt livsdugligaste däri.
Endast en fransk författare är registrerad
på julkatalogens skönlitterära avdelning:
Voltaire! Intresset för fransk litteratur var
sorgligt avmattat redan före kriget, och för
närvarande äro förbindelserna med Frankrike så
bristfälliga och tillståndet där så förvirrat att
kontakten nästan alldeles brutits. Det är nog
också tvivelaktigt om det just nu alls utges
någon värdefull litteratur i Frankrike, men det
finns ju bevisligen en hel del inte alldeles
färska men utmärkta franska böcker som ännu
ej översatts till svenska. Detta är också ett
område där man efterlyser en mera
konstruktiv insats från förläggarna. Och Frankrike är
bara en av de vita fläckarna på
översättningsstatistikens karta. Italien, Ungern och Holland
ha något så när lyckats göra sig påminda, men
var äro Spanien, Latinamerika, Ryssland och
Balkan?
Världshändelsernas eko
Det blir här omöjligt att i detalj granska
vad som hände på det icke skönlitterära
området under 1941. En ny avdelning i katalogen
bär rubriken "Världskriget och världsläget".
Den rymmer ett sextiotal arbeten, men
ytterligare ett trettiotal kunde föras över dit från
andra avdelningar, skönlitteraturen ej
medräknad. Endast ett fåtal av dessa aktuella böcker
utgöras dock av direkta krigsredogörelser. De
övriga äro av politisk, dokumentarisk,
ideologisk karaktär. Kriget och vårt utsatta läge
utgjorde också bakgrunden till ett flertal
utmärkta arbeten, vari svenskt kulturarv och
sinnelag belyses. Memoar- och
biografilitteraturen räknade ett odödligt verk, Heidenstams
barndomsminnen. En biografi av
grundläggande betydelse var Axel Gauffins bok om
den sällsammaste av svenska konstnärer, Ivan
Aguéli. Konsthistorien kunde inregistrera ännu
ett arbete av första rangens betydelse,
nämligen monumentalverket om Stockholms slott.
Aven litteraturhistorien var jämförelsevis väl
tillgodosedd genom arbeten om Runeberg,
Snoilsky och Stagnelius. Den förr så stora
gruppen av reseskildringar har ytterligare
smält samman. Tydligen har dess publik
strömmat över till de politiska
reportageböckerna. Även den populärvetenskapliga
avdelningen har av samma skäl åderlåtits.
Människornas dårskaper ge inte folk ro att
fördjupa sig i universums och naturens av alla
världsomstörtningsplaner oberörda mysterier.
Däremot var själavården väl tillgodosedd med
ett stort antal arbeten av filosofiskt,
psykologiskt och religiöst innehåll.
Att ungdomslitteraturen är en väldig artikel
framgår av att den ägnas inte mindre än elva
sidor i katalogen. Denna ytterst viktiga del
av litteraturen frodas alltså, men farhågor ha
uttryckts att den tillåtes växa litet vilt.
Säkerligen skulle den i många avseenden kunna
ryckas upp och belysas kraftigare av kritiken.
Det är dock här inte plats att nu närmare ingå
på alla de problem som sammanhänga med
ungdomens fritidsläsning, det får anstå till ett
senare tillfälle.
På det hela taget var alltså 1941 ett rikligt
år för svensk bokmarknad. För svensk
litteratur var det knappast ett av de stora, men vem
hade kunnat vänta sig det? Vi få vara mer än
tacksamma för vad vi ändå fingo, för att vi
fingo lyssna till sorlet från så många olika
stämmor, det ljuvliga, mångtydiga, brusande
sorlet från torget i ett fritt land.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
