Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Holger Ahlenius: Martin Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN KOCH
tedde sig så för det skräckslagna borgerskapet.
Martin Koch har understrukit det starka
frireligiösa inslaget i strejkrörelsen, och han
berättar, att det var på arbetarnas begäran
kro-garna stängdes.
Kristendom, nykterhet, socialism — det är
de tre folkreligionerna i Sverige, ofta förenade
hos en och samma person, säger Fogelqvist
på ett ställe. Martin Koch och hans verk bära
syn för sägen.
2
Martin Kochs främsta läromästare voro
svenska. Strindberg är den man först och
självfallnast tänker på och den han nämner
med särskilt eftertryck.
Martin Kochs barndom var övervägande
ljus och lycklig, trots det år han för sina
ögons skull måste tillbringa i mörkrum, och
han har därför i "Mauritz", den bok som blev
hans sista, utan en skymt av vare sig uppror,
melankoli eller sentimentalitet men med
älskvärt och skälmaktigt behag kunnat teckna
barnaårens alter ego. Det är inte så vanligt
bland svenska författare. Hans ynglingaår voro
däremot besvärliga nog och liknade
Strindbergs. Liksom denne prövade han en rad
yrken och sysselsättningar innan han fann sig
själv; även Koch var något av en dilettantisk
mångfrestare med konstnärliga anlag också
för måleri och musik.
Strindberg står ju bakom hela den moderna
samhällsromanen i Sverige, och Koch har
lämnat ett par av de mest fullviktiga bidragen till
denna hos oss otillräckligt odlade genre.
Strindbergs prosa utgör förutsättningen för
den friska, svepande impressionism, varmed
Martin Kochs målaröga uppfattar den yttre
verkligheten, och den säkerhet varmed han
sätter in den naturalistiska detaljen. När
Martin Koch berättar — men också bara då!
— kommer hans stil ganska nära den kämiga,
korthuggna strindbergska svenskan med dess
MARTIN KOCH
Etsning av Erik Lange omkr. 1910
starka talspråksinslag, och han liknar
mästaren i sin häpnadsväckande förmåga att
attra-pera en miljö- eller yrkesjargong. Men på det
området har han utvecklat en självständig
virtuositet, som firat sannskyldiga triumfer i
de festliga parodierna "Litterära storverk i
västficksformat", i "Vattendroppen", det
överdådiga gyckel med nykterhetsrörelsens
avigsidor, där "John Chronschoughs memoarer"
varit hans förebild, och först och sist i det
kusliga förbrytarspråket i "Guds vackra värld".
Som slangstenograf har Martin Koch gått vida
längre än Strindberg i oförfärad, brutal
naturalism och har hos oss ingen överman. Men
även i novellistisk croquisteckning och utvärtes
typskildring med speciell tonvikt på den
groteska och uttrycksfulla fulheten torde han ha
lärt av Strindberg. Det förträffliga men något
utdragna kapitlet om kaféet Suggfläsket i
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
