- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
31

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Holger Ahlenius: Martin Koch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARTIN KOCH

de allra flesta av oss bära på — liksom vi
samtidigt inom oss kunna härbärgera idealet
Elias Tomasson såsom Martin Koch gjorde
det. Det är en förbluffande modern psykologi,
sådan André Gide genomfört den till dess
yttersta konsekvenser. Och man kan inte
upphöra att beundra den överlägsna konst,
varmed Fråsses utveckling till förbrytare
objektiverats och klarlagts. Till arv och miljö komma
bland många andra faktorer härvidlag två,
som särskilt må nämnas. Den ena är den
romantik kring brottet, som ingalunda är ett
påfund av våra dagars gangsterfilmer och
kriminalromaner, och som så lätt griper unga och
okritiska sinnen. Den andra är jagiskheten,
här uppfattad som det radikala onda, som hos
Frasse växer till monumentala mått och
obönhörligt leder ut i samhällets sumpmarker, till
komplett oförmåga att hos sig själv se en enda
bidragande orsak till skeppsbrottet i livet. Det
är en psykologi och en moral, som på en gång
äro mycket gamla och mycket moderna.

Ännu en dimension förnimmes i "Guds
vackra värld", denna underbart fulltoniga
symfoni av de mest olikartade stämmor. Ellens
trolovade hade en gång ropat ut sin längtan
efter en tro, efter en ny religion och hade
gjort några trevande försök att formulera en
personlig oändlighetstro. Det metafysiska
behovet, som Bengt Lidforss kallat människans
adelsmärke, hade väckts och lämnade honom
inte. Första världskriget uppenbarade
människans rätta natur för Martin Koch, men det
gav honom också en stöt i religiös riktning,
och man kan ju iakttaga samma fenomen hos
de jämnåriga författarkamraterna Sven
Lidman, Elin Wägner och Ludvig Nordström.
Enheten i allt, sambandet mellan det högsta och
det lägsta — glimtvis, i visionära aningar
framskymtar en sådan upplevelse i "Guds
vackra värld". Med den oändliga förstoring av
jaget, den sprängning av gränserna mellan
individen och det absoluta, som Martin Koch

själv betecknat som det centrala i mystiken,
blir "Guds vackra värld" till sist något av en
jagets identifiering med världsalltet. Vi bära
själva Guds vaokra värld med dess väldiga
motsättningar inom oss, men vi äro samtidigt med
i både det högsta och det lägsta i Guds vackra
värld, sådan den utbreder sig runtomkring
oss. Som en hemlig underton går denna
visshet över allt förstånd genom romanen, och
även om den aldrig blir konstnärligt
utgestal-tad, skänker den en personlig klangbotten, en
fördjupad innebörd åt det skenbart realistiska
verket.

Denna upplevelse av det Högsta och Enda,
denna konfessionslösa och odogmatiska
gudstro blev Martin Kochs sista personliga ord i
de religiösa spörsmålen, vilket han ytterligare
utvecklade i "Credo", inledningskapitlet till
"Fromma människor". Han har där
sammanfört ett antal studier över svenska sekter och
fromhetsriktningar och har givit särskilt
värdefulla bidrag till deras sociologi och psykologi.
Frikyrkornas strid mot statskyrkan stod för
Koch som en parallell till arbetarrörelsen och
dess kamp för frihet och människovärde. De
breda lagrens behov av en naiv och handfast
religiositet hade han ju livligt behjärtat både
i "Ellen" och "Guds vackra värld". Sven
Lidman och Elin Wägner ställde sig också på var
sitt sätt kritiska till statskyrkan. Liksom de var
Martin Koch född protestant.

4

Med undantag för den sena efterskörden
"Mauritz" och uppsatserna i
"Proletärdiktning" ha alla de här omtalade böckerna
tillkommit under den korta tidrymden 1911—
1918. På denna hektiska produktivitet följde
en långvarig avblomstring. Men vad Martin
Koch under sin blomningstid hann
åstadkomma, är tillräckligt för att säkra honom en
varaktig plats i 1910-talets svenska litteratur.
Hans eftermäle kommer främst att knytas till

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free