Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Alberto Moravia: Flykten till Spanien. Novell. Översättning av Karin de Laval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERTO MORAVIA
FLYKTEN TILL SPANIEN
Alberto Moravia räknas till Italiens främsta nu levande författare, som stilist har han inte sin
överman. Han debuterade 1929 som tjuguettårig med romanen Gli indifferenti. I denna liksom
i den följande romanen, Le ambizioni sbagliate (1935), är det estetiska raffinemanget förenat
med en viss morbiditet i ämnesvalet. Detta litet anfrätta drag är helt försvunnet ur
novellsamlingen I sogni del pigro (1940), varur nedanstående berättelse är hämtad. Man skulle
kunna beteckna dessa små, oftast ytterst spirituella prosastycken som moderna moraliteter,
i vilka Moravia framstår som en kylig, illusionslös och ovanligt självständig granskare av
människorna. Att Moravia inte är rädd att anspela på aktuella förhållanden framgår inte
bara av "Flykten till Spanien"; hans snart på svenska utkommande roman Maskeradbalen
är en högaktuell, mycket maliciös politisk satir.
"För att rädda sig undan Marius levde
Crassus åtta månader i en grotta i Spanien."
(Ur Plutarcus: "Vitæ parallela?.")
Samma natt som Marius’ och Cinnas lejda
hantlangare började ströva runt i Rom för att
mörda sina egna landsmän, flydde Crassus
från sitt hem. Han var ännu inte tjugu år,
men alltsedan hans födelse hade inbördeskriget
rasat så gott som oavbrutet. Vilket gjorde att
han trots sin ungdom var mera livserfaren än
många av de äldre. Han hade nästan förvärvat
ett sjätte sinne, som varskodde honom om
faran i den mörka och skrämmande urskog,
som det politiska livet företedde. Sedan
Crassus sett människor sätta livet till, därför att
de voro rika eller därför att de voro fattiga,
därför att de voro romare eller latiner, soldater
eller civila, ja, mången gång helt enkelt därför
att de av en händelse råkat befinna sig på
platsen och inte hunnit sätta sig i säkerhet,
kände han sig övertygad om att tiden i vilken
han levde, likt en ny Saturnus, traktade efter
att uppsluka sin egen avkomma. Och att det
i denna fasansfulla villervalla, där
hjältemod likaväl som feghet förde till döden, inte
kunde finnas någon annan förnuftig strävan
än att söka överleva syndafloden. När det en
gång blev andra tider och denna grymma och
olyckliga generation släckts i blod, skulle det
åter vara möjligt att vända sin håg mot ädlare
och mera mänskliga värv.
I motsats till så många andra som under
denna svåra tid, utmattade av lömska intriger
eller av rent dödsförakt, kastade sig i armarna
på lönnmördarna, tog Crassus till flykten, så
6nart ett nytt oväder hotande steg upp vid
horisonten. Dock först sedan han tvingats se
sin egen far och sin bror mördade av
bödlarna. Han höll sig gömd ett par dagar, varpå
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
