Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Tore Zetterholm: Den nya romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA ROMANTIKEN
har den varit revolutionär, ibland reaktionär;
ibland känslosvammel, ibland filosofiskt
djupsinne.
"Romantik, min bäste herre! Nej, det är
varken förakt för enheterna eller blandningen
av tragiskt och komiskt eller något annat här
i världen, som kan uttryckas med ord. Förgäves
söker man hålla fast fjärilen vid vingarna;
stoftet, som gav den dess färg, fastnar på ens
fingrar. Romantik är stjärnan, som gråter,
vinden, som klagar, natten, som bävar, fågeln,
som flyger, och blomman, som doftar; den är
känslans utbrott, hänryckning och vanmakt,
dammen under palmerna, det rosenfärgade
hoppet med dess tusen älskare, ängeln och
pärlan, pilträdens vita klänning. Den är det
oändliga och stjärnbeströdda ..."
På dylikt blomsterspråk låter Musset en
bokhållare på landet förklara vad han menar med
romantik.
"Skogsensamhet och skogsförtrollning, den
brusande kvarnbäcken, den nattliga stillheten
i den tyska byn, nattväktarrop och plaskande
brunnar; ett förfallet palats med förvildad
trädgård vari marmorstatyerna förvittra, ruinerna
av en förstörd borg, allt vad som väcker längtan
att fly vardaglighetens entonighet är
romantiskt."
Och på detta sätt uttrycker sig den store
tyske litteraturforskaren Walzel hundra år
senare. Varningen för den förrädiska
blomdoften var tydligen befogad. Det behövs mycket
för att en fransk bokhållare och en tysk
professor skola förfalla till lyrik.
När alltså den unge forskaren kliver upp
i sitt rankiga torn och förkunnar: Leve den
nya romantiken! bör han veta, att hans fall
kan bli stort. Han är för det första förmäten
nog att ta parti i den historiefilosofiska striden
mellan troende och cyniker. Han erkänner det
berättigade i talet om kulturella epoker och
årstidsväxlingar inom litteraturen. För det
andra ger han sig sken av att sitta inne med
en användbar definition på begreppet roman-
tik. Vad det förra beträffar, kan varje liten
elak åkerråtta beslå honom med lögn. Ty nu
mer än någonsin gäller lagen om alltings
knottrighet, och forskartornen måste byggas
höga, för att de stora linjerna skola komma
till synes. Vad den senare frågan beträffar, är
kanske sanningen den, att romantiken inte går
att definiera. Den kan, som Musset säger, "inte
uttryckas med ord". Samma gäller de flesta
begrepp, varmed vi dagligdags helt lättsinnigt
umgås. Vem kan definiera frihet, demokrati,
ungdom, entusiasm? Man får nöja sig med en
vedertagen glosa och hoppas att den,
åtminstone i det väsentliga, ger upphov till samma
associationer hos läsaren.
Till nöds kan annars Walzels definition få
duga: Allt vad som väcker längtan att fly
vardaglighetens entonighet är romantiskt. För att
emanera från en tysk professor är det ju en
förvånansvärt lätthanterlig formel. Visserligen
säger den både för litet och för mycket, men
den träffar ändå något av det väsentliga. (För
litet och för mycket men ändå det
väsentliga ! ? Så går det, när man vill hålla fast
fjärilen vid vingarna.)
Den litteraturepok, som nu lider mot sitt
slut, skulle kunna förliknas vid en hyreskasern.
Vem har inte förnummit hyreskasernens poesi?
Det är underligt, att inte rappningen flagar
av väggarna inför trycket av all den sorg och
lidelse, som jäser där innanför. Men vem har
inte lika ofta känt leda och äckel inför denna
unkna cementbrunn? Vardagstristessen står en
upp i halsen, och fulhetens poesi går en på
nerverna. Nattetid kan det vara en fröjd och
ett äventyr att komma hem:
Trappan om natten
utam lyse:
i det tjocka Iena mörkret
klivande fötter och trevande händer,
dörrar som öppnas och stängas,
viskningar, kyssar, halvkvävda skratt,
uppflammande tändstickor___
(Lundkvist.)
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
