Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Gunhild Bergh: Brev från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNHILD BERGH
BREV FRÅN ROM
Italiens största bokhandelssuccé förra året
var en diger, välillustrerad volym med titeln
"La vita di Gesü Christo". Författaren,
Giuseppe Ricciotti, är en prelat som dessutom
bekläder posten som professor i semitiska
språk vid Roms universitet. Han har tidigare
bland mycket annat skrivit en Israels historia
och gjort en högt lovordad översättning av
bibeln. Nu ger han en skildring av Kristi
levnad som främst är en på judiska, grekiska,
romerska historici som på moderna
arkeologiska undersökningar byggd beskrivning av
Palestinas land och folk på Kristi tid, vilken
hitintills sålts i inemot tjugutusen exemplar,
trots att boken, som sagt, är diger och priset
enligt italienska förhållanden högt.
Härnäst ur synpunkten livligt läst och
diskuterad kommer sista delen av Riccardo
Bac-CHELLis trilogi "11 mulino del Po". Bacchelli
har förut egentligen inte varit publikgunstling
i eget land. Han har visserligen alltid fått god
press. Men han har, möjligen med undantag
för en av hans böcker, aldrig vunnit talrika
läsare. Det undantaget är "Il diavolo al
Ponte-lungo", en roman som rätteligen sönderfaller
i två fristående och var för sig mycket
underhållande skildringar av tvenne episoder i den
ryske anarkisten Bakunins liv, den ena spelande
nära Lugano, den andra i Bologna, Bacchellis
födelsestad.
"Il mulino del Pos" tre delar omfatta
sammanlagt drygt tvåtusen sidor. Romanen börjar
med napoleonska truppers återtåg från Moskva
1812. Den slutar med Vittorio Veneto 1918.
Den skildrar tre generationer Scacerni, den
förste en av Napoleons soldater och sedan
mjölnare på Po, den andre en lurendrej are
och österrikisk spion, en vedervärdig typ, den
tredje sonsonen, som brås på mor och farfar
och slutar som den senare börjat, det vill säga
som soldat, fast i kamp för eget land. Den
skildrar samtidigt Italiens utveckling under ett
händelserikt sekel, nämligen under den period
då påvemakten bröts sönder, Italiens enhet
fullbordades och en modern stormakt
långsamt börjar växa fram. Alltså en bok helt
efter sin författares hjärta. En bok som ej
lösgör människoöden från den tid varunder
de formas. En bok som ej är roman rätt
och slätt men samtidigt historia och predikan
— så som det allra mesta Bacchelli hitintills
skrivit.
Det finns inom dagens italienska prosakonst
fyra strömningar, två nya och två gamla. Av
de förra representeras den ena bäst av
Bon-tempellis så kallade realismo magico, som är
ett i regel lyckat försök att "avstå från den
omöjliga uppgiften att bygga en roman med
hjälp av verkligheten", den andra av
anglo-sachsiskt influerade äventyrsskildringar,
vanligen spelande på icke-europeisk botten. Bland
de äldre strömningarna är den ena Vergas,
det vill säga grekisk tragedis och epiks fåra,
som följes av den store sicilianarens talrika
lärjungar, bland andra av Pirandello och
Alvaro. Den andra är den vars stora namn är
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
