- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
180

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

de lättare och på lång sikt onödiga böckerna
varit mån om att undvika de moraliskt och
estetiskt underhaltiga alstren kan han stå till
svars för sin utgivningspolitik.

Sådana förhållandena äro på bokmarknaden
äro de också på tidskriftsmarknaden, bara med
den skillnaden att man här står i kontakt med
ännu mycket bredare och djupare skikt av
den läsande publiken. En annonslös, tämligen
exklusiv och i honorar dyrbar tidskrift som
Bonniers Litterära Magasin kan inte existera
som ett fristående affärsföretag. Det finns
andra tidskrifter från samma officin som äro
ungefär lika värdelösa som affärsobjekt. Att
de överhuvudtaget kunna utges beror på att
de äro privilegierade medlemmar av en stor
tidskriftsfamilj. Några av de andra
medlemmarna äro öppet populära, de vädja till en
litterärt mindre skolad smak och till
vardagliga intressen. Dessa populära tidskrifter äro
inte ensamma i sin art, de utges i konkurrens
med ett stort antal liknande. Så enkelriktad är
den stora publikens smak att dessa tidskrifter
verkligen äro varandra lika. Det lönar sig
säkert föga att söka avgöra om några äro
sämre än de andra. Illvilliga människor påstå
att de gå bättre ju sämre de äro. När det som
här gäller tidningar med upplagor på
hundratusentals exemplar är detta en mycket allvarlig
anklagelse mot de bredare lagren av vårt folk.
Lyckligtvis torde den vara falsk. Den breda
massans smak är inte depraverad och den låter
sig inte depravera. Det verkligt usla och
depraverade har en jämförelsevis liten publik, och
det finns tidskrifter som vädja även till den.
Men dit höra inte de stora veckotidningarna.
Dessa, som gå under smädenamnet "de
kolorerade", äro till sitt innehåll i verkligheten
föga kolorerade. Deras innehåll är näppeligen
färgstarkt utan snarare melerat, melerat som
den massa som läser dem. Vad man skulle
beskylla dem för vore snarast för nivellering,
nivellering av smaken och intressena. Det mora-

liskt och estetiskt problematiska finner ni inte
i dem, de äro ängsligt rädda för alla hårda
kanter som publiken kan stöta sig mot.

Är nu denna nivellerande tendens en
kulturfara? Den skulle naturligtvis vara det om
dessa tidskrifter uteslutande vore inriktade på
att hålla sin publik nere på en andligt
vegeterande nivå. Jag tror inte man kan säga detta
om någon av de i massupplagor spridda
tidskrifterna, till exempel Vårt Hem, Husmodern,
Hemmets Journal, Allers Familj-Journal, Folket
i Bild, Hela Världen, Levande Livet och
Lektyr. En stor del av utrymmet i dem går åt till
noveller av den standardiserade typen, sådana
de uppträda över hela världen, men vid sidan
därom finns åtskilligt av kunskapsgivande
stoff. Man torde kunna säga om den
genomsnittliga populära svenska veckotidningen att
den är anpassad för att tillfredsställa ett
nyväckt eller outvecklat läsbehov men samtidigt
lägger ut plankor åt dem som vilja fördjupa
sin läsning och förkovra sina kunskaper. Vad
man må säga om dessa tidskrifter, det är dock
de som lärt en stor del av svenska folket att
läsa något annat än läxor. Vad skulle våra
folkbildare säga om det bevisades att det
oerhört ökade bildningsbehovet i landet i själva
verket till icke ringa del kunde ledas tillbaka
till de "opulära veckotidskrifterna?

Veckopressen och Everödsmor-

det

Det är ju oftast så här i världen att man
får veta om att man gjort något dåligt men
sällan om man gjort något bra. Det skall som
på sistone ånyo uppstämts mot den kolorerade
pressen har av tidningar som spekulera i
antisemitiska konjunkturer företrädesvis vänts mot
huset Bonnier. Det är tydligen meningen att
den hundrafemåriga förlagsfirman, som delat
historia med en stor del av den nyare svenska
vitterheten och forskningen, för en lättledd
allmänhet skall framstå uteslutande som pro-

180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free