Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
Turister i Rom på 1620-talet
En turist är en resenär, som färdas helt och
hållet för sitt nöjes skull för att se och njuta
av främmande scenerier. I denna mening har
det naturligtvis funnits enstaka turister under
alla tider. Turistväsendet, eller som man
numera allmänt säger turismen, är emellertid en
skapelse av nittonde århundradet. Själva ordet
turist är av engelskt ursprung och kan i
engelskan icke beläggas förrän i början av
adertonhundratalet. Vad som kännetecknar
turistväsendet är, att de personer, som resa för sitt
nöjes skull, bli flera till antalet och tillhöra
större eller mindre sociala grupper. Dessutom
tillkomma vissa arrangemang från
turistlandens sida att underlätta resandet och stimulera
reslusten.
I detta hänseende finnes ett land, som väl
kan sägas ha haft ett turistväsende mycket
tidigt, nämligen Italien. Alltifrån
femtonhundratalet var detta land målet för en mängd
resenärer, vilka väl förtjäna benämningen turister,
och alltifrån medeltiden strömmade särskilt
under jubileumsåren massor av pilgrimer till
Rom. Deras inställning var visserligen direkt
motsatt turisternas, ty de borde ju helst vandra
"geschlossenen Aug’s ihr Wunder nicht zu
schauen", men genom sitt intresse för de
kyrkliga och religiösa minnesmärkena erbjuda de
viktiga likheter med turisterna.
För att vägleda de resande utgåvos särskilt
i Rom en mängd mer eller mindre utförliga
resehandböcker. L. Schudt har i sitt arbete
"Le guide di Roma" (1930) givit en
bibliografisk förteckning över sådana handböcker,
vilka kunna sägas äga historiskt intresse, det
vill säga fram till början av
adertonhundratalet. Denna bibliografi upptager närmare
1 300 nummer. De tidigaste resehandböckerna
äro från början av sextonhundratalet, med
undantag för den utomordentligt populära
handboken för pilgrimer ’Tndulgentia (eller
Mirabilia) Romae", som förekommer i
handskrift redan under medeltiden och omtrycktes
ända fram på sjuttonhundratalet. Av detta
arbete anför Schudt 20 tyska, 49 latinska, 18
franska, 13 spanska och 71 italienska
upplagor. Hans förteckning är emellertid icke
komplett, ty Kungliga biblioteket till exempel
äger tvenne latinska upplagor som undgått
honom.
Utom sådana tryckta beskrivningar att
vägleda turisterna i den heliga staden funnos
emellertid redan under femtonhundratalet
professionella guider, vilka stodo till de resandes
förfogande. Montaigne, som besökte Rom 1580
—81, berättar, att han anställde en fransk
guide, som han dock på grund av "quelque
humeur fantastique" var tvungen att avskeda,
varefter han sedan på egen hand med
litteraturens hjälp besåg de antika minnesmärkena.
Det kan vara av intresse att påpeka, att det
existerar en bild redan från 1620-talet av en
dylik guide med sin svans av skådelystna
turister inför Roms antikviteter. Härmed
förhåller sig på följande sätt.
1575 utgav den franske konstnären Etienne
Dupérac en svit graverade bilder från Rom
med titeln "I vestigii dell’antichitå di Roma".
Detta arbete blev utomordentligt populärt, kom
ut i flera upplagor och kopierades dessutom
av Ægidius Sadeler i en gravyrsvit utgiven
1606.
Kungliga biblioteket äger av Dupéracs arbete
dels den första upplagan i ett magnifikt
exemplar, som tillhört Magnus Gabriel De la Gardie,
men dessutom en senare och rätt kuriös
upplaga. Exemplaret är tyvärr defekt, ty det
saknar titelbladet, som innehåller uppgiften om
utgivaren: Gottfredo de Schaichi alla insegna
della aquila nera, och utgivningsåret 1621.
Denne Schaichi med en svart örn i skylten var
en känd gravyrhandlare av tysk härkomst.
Samtliga gravyrerna äro dragna av mycket
slitna plåtar och därför underhaltiga.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
