Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER OCH FILM
det beror på tekniska missöden, som varit
förknippade med negativets räddning i sista
stund och filmens utredigering på främmande
ort (den har gjorts färdig i Amerika) eller
på andra omständigheter, är bilderna blacka
och ger överhuvudtaget en mycket matt
föreställning om livet i de fransk-belgiska
gränstrakter, där handlingen utspelar sig. Miljön
eller vad recensenterna älskar att kalla
"atmosfären" finns inte. Men vad som finns, är
människor. Den franska skådespelarkonsten
förnekar sig inte — denna sällsamma konst att
med undvikande av allt "spel" ge rollen med
ett så intensivt inre liv, att vi liksom inte kan
tro annat än att det är en riktig människa
vi ser.
Denna äkthet, som man framför allt skall
söka i ögonen hos skådespelarna, finner man
här hos Jacques Dumesnil, som gör en
smugglare och krogvärd i ett slags kristusmask men
så rå invärtes, att man helt gripen följde hans
stackars hustrus — Blanchette Brunoys —
märkliga öden på sin flykt från honom. Den
intellektuella lidelse, med vilken Pierre
Blan-char spelade den hygglige mannen i hennes
liv, återsåg man också med en igenkännandets
glädje från de många oförgätliga biokvällar,
då den franska filmen hade sin storhetstid,
och då den med all sin förkärlek för den undre
världen i samhället likväl högst väsentligt
fördjupade det psykologiska sanningskravet i
filmkonsten.
Däri låg dess "moral". Kanske låg däri
också dess största konstnärliga betydelse.
Nils Beyer
Mr Kipps (Kipps). Carol Reed. Fox.
Det är H. G. Wells’ gamla berättelse, som
ligger till grund för denna engelska film om
den enkle mannen av folket, som plötsligt blir
rik och skall göras till "gentleman", men som
räddas både från pengarna och
gentlemanna-skapets besvärligheter genom sin flamma från
pojkåren. Han spelas mycket roligt av Michael
Redgrave, som på pricken ser ut som en
engelsk motsvarighet till den älskvärde hjälten
i "Fridas visor". Prydlig, blyg och förvånad
mottar han ödets växlingar, lika oföränderligt
nöjd och renhjärtad.
Roligast i filmen är bilderna från det
varuhus, där Kipps börjar sin bana någon gång
när seklet är ungt. Tonen är modern komedi,
och onekligen svär den mot den förbluffande
livegenskap, under vilken biträdena tyckes ha
levat. Men miljön verkar pittoresk och har
sitt behag som historiskt kuriosakabinett. De
mänskliga typer, som man möter i filmen, har
också ett lätt tycke av vaxdockor på ett
panoptikon: av sin store lärare Hitchcock har
Carol Reed lärt sig att få fram det spöklika
i människoansiktet. Inte ett ögonblick låter han
oss tvivla på att det går vilda djur lösa i den
idylliska förkrigsvärld, där Kipps lever sitt
troskyldiga liv.
För övrigt är det en mycket välgjord film,
den är underhållande, och den har roliga
scener, som ger en djup inblick i engelsk
komedikultur. Vad den sedan har att säga oss,
är en annan fråga.
Den som lyder går det väl,
även om han plommon stjäl,
heter det hos Falstaff Fakir, och det är ungefär
den visdom, som kan hämtas ur denna saga
om mannen, vars öde är att förföljas av lyckan.
Nils Beyer
Korsdrag i paradiset (That Uncertain
Feeling). Ernst Lubitsch. United Artists.
Till mästarregissörens starkare saker hör
inte denna film, som är en bearbetning av
Sardous och Najacs gamla klassiska komedi
"Låt oss skiljas". Men den är ett intressant
prov på hur grundligt man går till väga, då
man "filmatiserar" ett stycke i Hollywood. Den
otillfredsställda frun, som vill skiljas, träffar
sin beundrare i en psykoanalytikers väntrum,
och deras flirt utspelar sig i en miljö av
surrealistisk målarkonst. Vad man får är alltså en
elegant komedi av nutidssnitt. Melvyn Douglas
och Merle Oberon är det gifta paret, vars
paradisiska tillvaro utsättes för det korsdrag, som
uppstår, då en hustru känner sig "försummad".
Nils Beyer
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
