Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
Denna nyktra skärpa i iakttagelsen är
vardagsmat för oss men var något nytt 1822.
Stendhal drar också konsekvenserna för
kvinnans vidkommande. Hon bör tillerkännas
samma rätt till bildande uppfostran som
mannen, annars förgås hon i det romaneska: "En
flicka på 10 år är tjugu gånger förståndigare
än en pojkvasker i samma ålder, men 10 år
senare är hon hopplöst blyg och bakom och
skriker i högan sky om hon får se en spindel,
men pojken har under samma tid vuxit upp till
en klok och trevlig ung man." Slutsats: ge
kvinnorna likaberättigande med männen!
Stendhal som lidit så mycket under
kvinnornas "alogiska" natur hoppades att de
genom att läsa matematik och komparativ
anatomi klarare skulle kunna motivera sina
handlingar och därmed minska summan av
männens lidande. I varje fall var Beyle i sina
spekulationer ett sekel före sin tid.
"De 1’amour" "en cynisk och planlös bok"?
Tvärtom, en stridsskrift mot den ohöljda
cynism i seder och tänkesätt, som utmärkte
bourbonernas Frankrike, en gång
revolutionsarméernas vagga, men som så skamligt förrätts
av den tidens fascistiserade penningklass. "Den
som året innan han öppnar den här boken"
— skriver författaren till "De 1’amour" —
"förtjänat 100 000 francs, kan lika gärna slå
igen den med detsamma, fr. a. om han är
bankir, fabrikant eller respektabel
industriidkare i den större stilen, med andra ord en
man med positiva mål för ögonen. En annan
sak är om han spelat på börsen eller vunnit
på lotteri, ty då har han samtidigt kunnat
fördriva tiden med dagdrömmar, på
konstutställningar, han har kunnat hänföras av en
Mozart-sonat och försjunka i ett kvinnoöga. Men allt
detta är rena tidsförlusten för en man som
i slutet av varje vecka ska betala ut 2 000 fr.
till sina arbetare." Beyle såg med hänsynslös
tydlighet att hela det romantiska upptåget var
en maskerad som skulle dölja ingången av en
ny era: den ohämmade penningjaktens. Cynisk
kan denna insikt kallas endast av dem som
fortfarande finner sig obehagligt träffade.
"Den här boken riktar sig till ett
hundratal läsare", skrev Stendhal blygsamt, när
"De 1’amour" utkom 1822. Men inte
tillräckligt blygsamt. På elva år anmälde sig inalles
17 köpare. "Jag ska bli förstådd kring 1880",
skrev Stendhal vid ett annat tillfälle. Och han
fick rätt, ja mer än rätt, ty för en modernare
tid har han framstått som en av de stora
mästarna. Hans självkänsla har stött många,
ty vem i dag står upp och profeterar: jag ska
bli läst år 1990? Men Stendhal var säker på
sin sak. Han hade geni, och glimtar av geni
finns på nästan varje sida i denna
fascinerande bok. Stig Ahlgren
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
