Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Utvecklingen av operationerna under det ryska
fälttågets första månader tyder heller inte på
någon offensiv gruppering av de ryska
stridskrafterna i juni 1941. Källmaterialet är dock
här ännu så både ensidigt och bristfälligt, att
det utesluter varje säkert bedömande av den
ryska politiken under våren 1941.
Karlgren slutar sitt arbete med några
antydningar om möjligheten av en tysk-rysk
separatfred. Dylika spekulationer är givetvis alltid
frestande att göra och Karlgren anser för sin
del, att i den händelse kriget skulle gå dåligt
för Stalin, skulle han vara beredd att göra upp
och eventuellt dra sig tillbaka till ett något
"reducerat diktaturområde". Möjligheten av
en dylik utveckling kan naturligtvis inte
bestridas, men det är dock mycket svårt att tänka
sig ett slags Ryssland utan Ukraina och
oljefälten i Kaukasus, det vill säga just de tyska
krigsmålen. Däremot vill man gärna instämma
i Karlgrens uppfattning, då han säger, att ett
segerrikt Ryssland "fogligt skulle återvända
till det stalinska slaveriet, är ytterligt otroligt".
Tyvärr har Karlgren inte närmare behandlat
den ytterst intressanta utvecklingen av
relationerna mellan Moskva och Tokio efter den
rysk-japanska neutralitetspakten i april 1941.
Denna utveckling måste givetvis också påverka
Rysslands förhållande både till dess nuvarande
allierade och till dess fiender.
Även om åtskilligt i Anton Karlgrens
framställning är ägnat att väcka kraftiga gensagor
så blir dock helhetsintrycket inte ogynnsamt.
Det är en mycket stimulerande läsning, som är
ett vittnesbörd om Karlgrens förtrogenhet med
det moderna Ryssland. Men det är inte utan
skäl som Knut Hagberg i sin entusiastiska
anmälan av Karlgrens bok som lämplig
introduktion anbefaller Riitger Esséns
propagandaskrift "Den ryska ekvationen". Överraskande
är det heller inte att Königsbergsradion på det
varmaste rekommenderat Karlgrens arbete till
läsning och begrundande i vida svenska kretsar.
Det norstedtska förlaget är dock att lyckönska
till denna i yttre hänseende så ståtliga volym
och man hoppas, att den skall locka förlaget
att fortsätta med en lika frispråkig och
okonventionell svensk biografi även över den tyske
diktatorn. Bo Enander
Två böcker om Japan
WILFRID FLEISCHER: Vulkanen Japan.
Översättning från det engelska originalet
av Johan O. Lilliehöök och Åke
Malmström. Natur och
Kultur 1942.
6:—.
ERNEST O. HAUSER: Japan på marsch.
Översättning från det engelska originalet
av Gösta Olzon. Bonniers
1942. 5:50.
Japanerna har genom sina krigiska bragder
plötsligt kommit i ropet, och allmänheten vill
gärna höra något om det för oss halvt
overkliga sagolandet ytterst i öster. Två förlag har
samtidigt sökt stilla allmänhetens vetgirighet
genom att ge ut var sin bok om Japan, bägge
översättningar från amerikanska original.
Wilfrid Fleischer är journalist till yrket.
Han erinrar oss inom parentes sagt något för
ofta om sina journalistiska mödor under
vistelsen i Japan, och han faller därvid tyvärr ett
par gånger för reporternas vanliga svaghet:
att underhålla läsaren med beskrivningar över,
hur svårt det tidtals var för honom att få det
dyrbara nyhetsmaterialet avskickat till sin
tidning i New York. Det finns ingenting som en
läsare är mindre angelägen om att få veta
än sådant. Ernest Hauser har såtillvida gått
klokare till väga: han träder själv helt och
hållet i bakgrunden. Yi får inte en gång veta,
varför och i vilken egenskap han besökte Japan.
De båda böckernas innehåll är till stor del
identiskt. Framför allt gäller detta om de
synpunkter, som de — för övrigt helt försiktigt —
lägger på sitt ämne. Men de har disponerat
detta på olika sätt. Hauser har i åtta kapitel
försökt klarlägga vissa väsentliga sidor av det
moderna Japan — med vissa återblickar då
och då på det förgångna. Fleischer begränsar
skildringen nästan helt och hållet till det
politiska området och skildrar händelserna där
i kronologisk följd under det senaste decenniet.
Även han ger oss emellertid en viss inblick
i den svunna feodaltid, ur vilken det moderna
Japan har vuxit fram.
Författarna skrev sina böcker före Japans
inträde i kriget, och de har tagit sig noga
i akt för allt som skulle kunna stämplas som
krigshets. Deras uppfattning om läget och ten-
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
