Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1942 - Artur Lundkvist: Amerikansk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
Farrell verkar personligt gripen och övertygar
så långt möjligt. Han anser honom för en av
Amerikas allra väsentligaste författare och
framhåller (så ofta till och med att det kan
tyda på en viss oro) att han fullt
tillfredsställer de estetiska fordringarna, att han är en
medvetet sovrande konstnär, att hans
naturalism ingalunda är bara ett inregistrerande av
fakta, utan verklig livskritik, värdesättning av
handlingar och uppfattningar. Nu känner jag
endast Farrells tidigare produktion och ska
därför undvika tvärsäkra påståenden, men
Beachs vältalighet kan dock inte helt
övervinna min misstanke att Farrell, han må vara
en aldrig så aktningsvärd, allvarlig och
trosviss naturalist, likväl är ganska grå och
monoton och nertyngd av sitt mediokra material,
att han lider en fatal brist på konstnärlig
relief, stegring, genomlysning, och att
sanningens väsen kanske inte är så rationellt som
ban synes tro.
John Steinbeck betraktas tydligen av Beach
som en inte fullt lika gedigen författare som
Farrell. Han har en smula oroande lätt för sig
och är inte alldeles främmande för teatraliska
effekter, hans konst kan få ett drag av affisch.
Men detta är bara en obetydlig avigsida hos
hans många förtjänster: hans mångsidiga och
fruktbara fantasi, hans ljusa lynne, hans
naturlighet, människovänlighet och trivsel med livet:
allt detta som framträder så lyckligt i hans
böcker. Han har särskilt hjärta för den
strävsamma lantbefolkningen, och det är ur den
omedelbara känslan för dessa människor som
den sociala indignationen i "Vredens druvor"’
växer fram. Det är också det uppriktiga
människointresset som räddar Steinbeck från att
hamna i förenklad propaganda, även om han
i ivern gör sig skyldig till en viss idealisering
och förråder en hemlig böjelse för
sentimentalitet. Vilket (det tycks vara Beachs aldrig
direkt uttalade mening) kanske gör "Vredens
druvor" i högre grad till ett socialt storverk
än ett litterärt.
Beachs diskussion av sina ämnen är
intelligent och stimulerande, även om synpunkterna
inte alltid är så överraskande nya. För en
beundrare av dessa författare är det särskilt
glädjande att se hur positivt denne
litteraturprofessor ställer sig till dem, hur bestämt han
hävdar deras betydelse både var för sig och
som grupp. Han finner dem i det väsentliga
representativa för Amerika av i dag, med en
hållfast idealism latent i deras omutliga
kritiska hållning. Närmande sig en metafysisk
materialism är de inriktade på den mänskliga
välfärdens problem framför allt i dess
moraliska och emotionella aspekter. De är ute för
att finna sanningen inte i allmänna
abstraktioner utan direkt i den konkreta verkligheten,
och de väjer därvid aldrig för det obehagliga
eller förfärande. Hos dem alla står
människointresset över själva berättandet; vad de brvr
sig om är hur människor lever, vad de lider,
behöver, hoppas. De visar (detta alltjämt
enligt Beachs uppfattning) ett allvar och en
mognad, konstnärligt, moraliskt och socialt, en
yttre och inre självständighet, parad med en
ackumulerad kraft och intensitet, som gör dem
till den starkaste författargeneration Amerika
någonsin haft.
w
Van Wyck Brooks’ "Ön Literature Today"
har tillkommit som föredrag vid en konferens
om den demokratiska livsformen och det är
närmast fråga om beredskapssynpunkter på
litteraturen. Brooks beskyller Amerikas främsta
författare för livsfientlig pessimism och
defaitism, för att ha vänt sig ifrån livet som de
inte kunnat bemästra, för att i sin rotlöshet
och besvikelse ha sökt tillflykt i steril
för-nekelse av alla slags värden, familj, samhälle,
landsbygd; för att ha ersatt sin bristande
känslokraft, sin bristande tro på mänskligheten
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
