Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
tes: att liberalism, marxism och nazism äro
stammar vuxna från samma rot, nämligen den
allmänna värdeanarki som blivit en följd av
att kristendomen förlorat sin auktoritativa
ställning i vårt medvetande. Han menar att
därmed ha alla sedliga normer mist sin
förpliktande giltighet, och allteftersom de
nedärvda, religiöst betingade moralbuden förlora
sitt grepp om människan, går hon allt längre
på den väg, vars slut är nazismens absoluta
moraliska nihilism. De tre nämnda ideologierna
representera bara olika etapper.
För en mera vanlig människa lär det annars
vara svårt att tänka sig en större motsats än
mellan till exempel å ena sidan en krets halvt
liberala, halvt marxistiska svenska A. B. F.-are
med deras begrepp om frihet, tolerans och
humanitet och å andra sidan ett nazistiskt
ungdomsläger, kokande av den fanatism som enligt
Hitler måste gå en sann tysk i blodet.
Rausch-ning säger på ett ställe att nazismen är
"marxismen i kvalificerad form". Såvitt man vet, kände
Hitler, då han under sina år i Wien kom i
kontakt med marxistiska kretsar, inte den minsta
frändskap med dessa utan tvärtom den mest
intensiva motvilja mot deras ömkliga
föreställningar om jämlikhet och internationellt
broderskap. Då hade han mera gemensamt med de
preussiska junkrar, vilkas "äkta" konservatism
och lutherska trosnit enligt Rauschning skulle
ha kunnat rädda Tyskland från nazismen.
Dessa junkrar kommo ju också att spela en
avgörande roll för att hjälpa nazisterna till
regeringsmakten. Enkla invändningar av detta
slag äro givetvis välbekanta för Rauschning,
och det är möjligt att de äro principiellt svagt
grundade; i praktiken torde det vara svårt att
komma ifrån deras giltighet.
Rauschning blev nazist i förhoppning att
Tyskland skulle få uppleva en "konservativ
revolution" — onekligen en contradictio in
adjecto. Det nazistiska partiprogrammet måtte
han trots sin grundlighet aldrig ha tagit på
allvar, annars hade han inte kunnat bli så
desillusionerad. Han menar att massor av tyskar
handlade i samma uppsåt som han och fått
utstå samma besvikelse, om de också inte
kunnat dra konsekvenserna. Nu hoppas han,
att den framtida utvecklingen i Tyskland skall
göra slut på det revolutionära tillstånd, som
rått sedan 1933. Närmast tycks det vara
en sorts demokratiserad och individualiserad
preussaranda, som föresvävar honom. Ett dylikt
ideologiskt systemskifte förutsätter givetvis, att
Tyskland lider ett militärt nederlag. Det verkar
som om Rauschning dels — under alla
förhållanden — överskattat möjligheterna att
upphäva den kollektivism, som kulminerat i dagens
militära och industriella jättearméer, dels inte
tagit hänsyn till de stämningar, som skulle
uppfylla efterkrigsgenerationen i ett besegrat
Tyskland. Ulf Brandell
Porträtt av Churchill
PHILIP GUEDALLA: Churchill. Översättning
av Hugo Hultenberg. Norstedts
1942. 10:—.
Någon stor, sammanfattande
levnadsteckning över Storbritanniens politiske ledare under
det andra världskriget finnes ännu inte.
Uppgiften att skriva Winston Churchills biografi
är säkerligen inte lätt trots det oerhört rika
material som redan nu står till buds. Philip
Guedalla, den kände engelske essayisten och
populärhistorikern, har emellertid gjort ett
försök, men han har klokt nog begränsat sig till
den porträttstudie som nu föreligger på svenska
i en mycket tilltalande översättning av Hugo
Hultenberg. Genom sträng begränsning av
det väldiga ämnet — det gäller ju mer än
fyrtio år av brittisk historia, under vilken tid
Churchill spelat en mer eller mindre central
roll — och genom att lägga tyngdpunkten av
framställningen på Churchills offentliga bana
och att avhålla sig från alla subtila politiska
och psykologiska analyser har Guedalla löst
sin uppgift på ett alldeles utomordentligt sätt.
Det har blivit en mycket fängslande och mycket
lättläst bok, som bör intressera alla som vill
ha en överblick av ett liv mer laddat av
dramatiska händelser än någon av samtidens
statsmäns. Samtidigt är arbetet en pålitlig
orientering i de fyra senaste decenniernas brittiska
historia.
I själva verket är det inte ett porträtt utan
en hel rad porträtt som Guedalla ger. Läsaren
ser Churchill i ett slags kalejdoskop, där
skickligt arrangerade bilder ständigt växlar. Men
till Guedallas förtjänst hör att bilderna är
sällsynt levande. Detta gäller både när vi möter
den unge husarlöjtnanten i Kitcheners sällskap
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
