Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTÅRER
han, som Victor Svanberg i sin briljanta
uppsats i Tidens februarihäfte framhåller, den
förste moderne kollektivisten i svensk
diktning. Att Ludvig Nordström var en nydanare
framgår också av att han i högre grad än
någon annan i sin generation accepterades av
de unga författarna. Det var de som framför
allt svarade för hyllningen för honom på hans
sextioårsdag, och vid hans bår framförde
Eyvind Johnson i varma ordalag deras
tacksamhet. En annan av Ludvig Nordströms unga
författarvänner, Thorsten Jonsson, berättar
i detta nummer om hur han lärde känna och
tycka om Lubbe. Om en ung kamrat handlar
också Ludvig Nordströms sista bidrag till
BLM, den nu publicerade uppsatsen om Sven
Barthel.
Debatten om
litteraturkritiken
Den debatt om litteraturkritiken som i
Samfundets för stilforskning regi ägde rum på
Stockholms högskola blev, eftersom ämnet inte
lagts under någon bestämd synvinkel och
inledarna inte voro mindre än sex, en ganska
förvirrad batalj, där frontlinjerna snart nog
upplöstes i ett allas krig mot alla. En
huvudsynpunkt kunde man kanske dock urskilja: frågan
om litteraturkritikerna borde vara specialister
eller om de borde — eller i varje fall kunde —
vara diktare. Stilhistorikerna hävdade givetvis
den förra ståndpunkten, medan Artur
Lundkvist gick så långt åt motsatta hållet att han
rentav ifrågasatte yrkeskritikerns
existensberättigande. Men med samma rätt som Lundkvist
säger att all diktning i grunden även är en art
av kritik kan man ju säga att kritik är en art
av diktning. Därmed borde problemet om en
kritiker bör vara diktare eller ej kunna avföras
som ett ofruktbart diskussionsämne. Att ha
skrivit dikter, romaner och noveller är icke
nödvändigtvis detsamma som att ha visat sig
äga en högre insikt. Något beror det ju också
på hur dessa alster äro beskaffade. En del
människor med estetisk läggning och fallenhet
för att uttrycka sig i skrift ha av pur
självkritik avstått från att producera sig
skönlitterärt men ansett sig kunna ta tjänst hos
litteraturen som kritiker. Jag vet inte om det är
dessa Lundkvist åsyftar när han talar om
personer som misslyckats med att bli författare
och därför låta sina ressentiments gå ut över
"de verkliga författarna". Vad som menas med
en verklig författare är i allmänhet svårt för
samtiden att avgöra, Imen det kan omöjligt
vara ett minus för en kritiker att han ansett
sig kunna avgöra att han åtminstone inte hör
till den utvalda kategorien och dragit
konsekvenserna därav. Självkritik är ingen dålig
utgångspunkt för kritik av andra, och det kan
misstänkas att de som känna sig tvärsäkra på
sig själva inte ha den rätta balansen och det
rätta oväldet för att kritisera sina kolleger.
Vad man oftast efterlyser i modern kritik är
grannlagenhet och ödmjukhet, det fina,
tålmodiga lyssnandet och det intensiva strävandet
att i tolkningen tränga förbi schabloner och
färdigstöpta betygsfraser. Dessa egenskaper
äro avhängiga av karaktären lika mycket som
av den estetiska inlevelseförmågan. Endast i
ytterst sällsynta fall förenas de högsta
karaktärsegenskaper med vad man för övrigt fordrar
av en kritiker: kunnighet, smak, litterär
begåvning. När man i sitt sökande efter den idealiske
kritikern nått fram till en sådan exklusivitet
har för länge sedan frågan om kritikern bör
vara skönlitterär författare eller ej förlorat sitt
intresse. Man får vara tacksam om man
överhuvudtaget finner honom eller henne. Under
de flesta epoker förekommer idealkritikern
endast som ett tankeexperiment. Om man nöjer
sig med att bland nu verksamma svenska
litteraturkritiker välja ut de mest stimulerande,
så kan man hålla med Lundkvist om att
författarna bli i majoritet. Men det finns åt-
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
