- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
529

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Fredrik Böök: Drömmarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRÖMMARNA

i drömmen skyldig till mord och stöld för att
skaffa sig pengar till en utrikesresa; doktor
Christensen vidhåller oförskräckt sin mening,
att personen i fråga är honom hjärtligt
sympatisk och enligt hans uppfattning vore ur
stånd till en förbrytelse. Allt detta kan
förefalla alldeles självklart förnuftiga mänskor
emellan — men försök att få en
psykoanalytiker i Freuds stil att medge det! I all stillhet
har den moderna vetenskapen här återvänt till
någonting som liknar ståndpunkten på Borneo.
Där kan en kvinna bli straffad, därför att hon
varit otrogen i sin mans dröm.

Men vad beror alltså sådana drömmar på
som de av doktor Christensen refererade?
kommer den doktrinäre psykoanalytikern att fråga
med ett överlägset småleende. Ingen rök utan
eld! På det måste man ha modet att svara:
Det vet vi inte! Och till detta Ignoramus får
vi kanske foga ett Ignorabimus.
Idéassociationernas spel är okontrollerbart redan hos den
vakne, och i medvetslöst tillstånd faller man
uppenbarligen offer för de ytligaste och
tillfälligaste associationer med en kritiklöshet,
som är hårresande. Arthur Christensen
redogör för ett par fall, där det händelsevis lyckades
honom att komma dem på spåren. Han drömde
en gång om en dansk orientalist, som
uppträdde i frack och överlastad med
ordensdekorationer. Om denne sin vän visste han, att
han avskydde gala och var en principiell
motståndare till ordensväsendet. Men han skulle
i drömmen besöka en av de religiösa ordnar,
som är utmärkande för islam, och från denna
orden hade drömmen sprungit över till andra
ordnar — föga djupsinnigt. Om en annan av
sina vänner uttalade författaren i en dröm, att
han under debatter övergav sin mening, så
snart den delades av en annan, och började
förfäkta den motsatta ståndpunkten. Doktor
Christensen påpekar, att vännen alltid uttrycker
sig klart och bestämt, och att han skrivit
böcker, där han givit kritiska regler för debatt

och diskussion och avslöjat de gängse
för-syndelserna. Denna association har alltså
drömmen bemäktigat sig på ett så suddigt och
slarvigt sätt, att fienden till de dialektiska
missbruken förvandlats till deras representant. Det
är en logik på samma nivå som i den socken,
där man gav en bonde vedernamnet
Tjuv-Anders, därför att han fått sig en ko frånstulen.

Det är tillåtet att dra den slutsatsen, att man
inte bör ta drömmarna alltför högtidligt.
Alldeles speciellt bör man vakta sig för att i dem
söka sanningen om den drömmandes moraliska
beskaffenhet. Det har felats mycket i den
vägen, även före Freuds dagar. Det har funnits
drömforskare, som med ruelse bekänt, att alla
de fel och lastbara böjelser, som de i vaket
tillstånd lyckas hålla nere, tar sig ohämmat
uttryck i drömmen. Själve Schopenhauer har
förfäktat den uppfattningen, att man i drömmen
konsekvent handlar i full överensstämmelse
med sin verkliga karaktär. Den store
pessimisten har här säkerligen hemfallit åt en
överdriven svartsyn. Det står inte fullt så galet till
med oss vardagsmänskor. Vi kan trösta oss
med det resultat, som Arthur Christensen efter
omsorgsfull diskussion kommer till, och som
han formulerar i följande ord:

"Drömmen är sålunda varken moralisk eller
omoralisk, utan helt enkelt a-moralisk. Den
håller sig fjärran från etisk värdering, utom
möjligen i den lättare sömnen; men det beror
inte på hemlig lastbarhet hos drömmaren,
utan på själva drömmens väsen: en
okontrollerad associativ bildkedja, egocentricitet och
en nästan fullständig eliminering av
viljemomentet."

Med utomordentlig ihärdighet opererar Freud
med begreppet drömcensur. Man kan svårligen
tänka sig något olyckligare: om någonting är
utmärkande för drömlivet, så är det just
frånvaron av censur. Med hjälp av föreställningen
om denna drömcensur tar han sig rätt att även
i de oskyldigaste och menlösaste drömmar
lägga in en sexuell betydelse, inklädd i sym-

529

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free