Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
språk, utan en ny anda och ett nytt intresse
för elevernas och läsarnas kritiska åsikter,
som måste få komma till tals, även om de
skulle vara alldeles olika den officiella valutan.
Respekt för individuell personlighet och
individuella åsikter måste återupprättas, även i
läroverk och universitet. Den nyskapande energien
kan endast välla fram ur en rik och
differentierad personlighets djup; det är skolans uppgift
att ge denna personlighet hos varje elev
möjlighet att blomstra och göra en insats." Man
ger författaren alldeles rätt i att vår
skolbildning bör vara humanistisk och skänka
allmänbildning — specialiteterna kan komma sedan
■efter vars och ens anlag.
Trots bristerna — en alltför stor "hastmodig-
het" — är magister Allwoods och hans
kamraters undersökning en god och nyttig
gärning. Materialet finns och var och en kan dra
egna slutsatser av det. Det hjälper oss i någon
mån att få syn på den stora draken Slentrian.
Kanske kan så många blottor till sist bli
synliga att några riddare av typen Sankt Göran
förmår rikta in sitt spjut mot odjuret.
En sådan stridsman är Harry Martinson,
som i inledningen har skrivit fint tillspetsade
aforismer om läsning. Lugnt men ändå
energiskt efterlyser han en omvändelse i
förhållande till boken. Kanske kan det yrvakna
intresset för läsandets konst och insikten i hur
illa vi behärskar den tyda på att en sådan
omvändelse kommer. Margit Abenius
Vetenskapen i vår tids kulturliv
Tidsspegel. Aktuella uppsatser om vetenskap
och samhälle av tio Lunda-professorer.
Bonniers 1942. 6: 50.
"Tidsspegel" är en bok, i vilken tio
lundaprofessorer försöka att vetenskapligt belysa
den moderna kulturkrisen. För detta ändamål
ha representanterna för olika fackdiscipliner
enat sig om en ingående och grundlig
framställning av vår tids kulturläge. Det problem,
som står i skriftens medelpunkt, är frågan om
nutidsmänniskans väsen.
Professor Josephson riktar på ett ytterst
intressant sätt uppmärksamheten på att
specialiseringen, som nuförtiden präglar
forskningens arbete, väl har förfinat den
vetenskapliga metoden men gjort forskarens synfält
trängre. Forskningen som självändamål har
gjort vetenskap och liv främmande för
varandra. Här gäller det emellertid att slå en
brygga mellan dessa världar; ty vår tid har
enligt Josephsons uppfattning lärt, att även
vetenskapen icke förblir oberörd av det
politiska skeendet och måste stå på verklighetens
fasta mark. Förutsättningarna för att försona
vetenskap och liv med varandra ligga i att
vetenskapen enbart strävar efter den rena
sanningen och får röra sig fri och obunden av
statsmakteris inflytande.
Även våra dagars svenska litteratur kretsar,
som professor Holmberg i detalj uppvisar,
omkring människans väsen. I den framträder
det levande medvetandet om personlighetens
oförytterliga rättigheter.
Professor Lagerroth lämnar i en mästerlig
uppsats en instruktiv och åskådlig översikt
över den svenska samhällsutvecklingen under
de sista århundradena. De grundfästen, som
den svenska samhällsbyggnaden vilar på,
utgöras av rätts- och frihetstankarna. Frihet
betyder handlande med ansvarskänsla och
aktningen för rättvisan som ledstjärnor. I sin
slutenhet och kontinuitet liknar Sveriges
rättsutveckling Englands, såsom framgår av
Lagerroths övertygande framställning. I den stolta
frihetstradition, som kännetecknar Sveriges
historia, i erkännandet av rätts- och
personlighetstanken, som har djupa rötter i svenskt
väsen, förvaltar Sverige på förebildligt sätt
de germanska folkens gemensamma frihetsarv.
Detta arv utgör, som Lagerroth med rätta
framhåller, ett ferment i den västerländska
kulturen.
Ett av de finaste bidragen i boken är
professor Lindbloms uppsats om kristendomen i
tidens idékamp. Kristendomen behärskas helt
av föreställningen om Gudsrikets annalkande.
Att arbeta för Gudsriket betyder emellertid att
göra sin plikt på jorden, att akta sin
medmänniskas värde, att i ord och handling utöva
den kristna kärleken, att hålla samvetsfriheten
högt och att icke hata någon på grund av hans
nationalitet, hans ras och hans religion. Den
645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
