Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
att de hellre helt avstode från att utge böcker.
Inför utsikten att behöva överta driften av hela
den norska bokförlagsrörelsen slog
departementet för denna gång till reträtt och lät
förläggarna alltjämt själva avgöra vad som
vis-ligen bör tryckas av norsk litteratur i dag.
När det gäller översättningar ha de norska
förläggarna däremot sedan länge inte fria
händer. Här kommer utrikespolitiken mera direkt
med i spelet. AH litteratur från de allierade
länderna är naturligtvis portförbjuden, den
kommer överhuvudtaget inte in i Norge på
legitim väg. Men även de neutrala eller
ockuperade ländernas litteratur står sedan i fjol
under sträng kontroll av de maktägande. Då
tillkom en förordning att ingen bok fick
utkomma i översättning som inte först förelagts
kulturdepartementet i norskt manuskript med
bifogade kalkyler och därefter godkänts.
Förläggaren skulle alltså på vinst och förlust
investera alla kostnader för utgivningsrättens
förvärvande och översättningen samt därefter
invänta nådigt tillstånd att utge boken. I
praktiken blev detta liktydigt med att förläggarna
antingen fingo inrikta sig på italiensk och tysk
litteratur eller också helt inställa sin
översättningsutgivning. Vad blir då kvar av modern
litteratur från de gamla norska förlagen?
Praktiskt taget intet. När dessutom förläggarnas
exportmöjligheter äro minimala och alla
kulturanslag hårt beskurna kan man lätt inse att
de norska förlagens ekonomiska situation är
förtvivlad. Men deras moral har stått rycken,
och det länder dem till evärdlig ära och skall
en gång också bliva dem till vinning.
De flitiga norska kopisterna av det tyska
systemet ha naturligtvis ej nöjt sig med att
hindra ur deras synpunkt icke önskvärda
böcker från att komma ut, de äro också som
bäst i färd med att städa i bibliotek och lager.
"Judisk-marxistisk" litteratur måste försvinna,
och man vet vilka inventiösa begrepp dessa
floskler äro. Från de flesta bibliotek lär drygt
hälften av bokbeståndet ha rensats ut. Vad
man gör med exemplaren är inte bekant, men
alltid duga de väl till bränsle.
Så är alltså i grova drag situationen i Norge.
Själarnas spis är icke stort rikare än
munnarnas. Det kan vara skäl att sända en tanke
då och då till våra vänner bortom fjällen
medan vi sitta övermätta framför vårt
överlastade litterära julbord. Våra möjligheter att
hjälpa äro inte stora. Men den som köper en
norsk bok kan veta med sig att han ger en
om än så liten uppmuntran åt Norges
hjältemodiga förläggare och författare, samtidigt
som han bereder vägen för en svensk bok
till Norge. Det är nämligen så att enligt ett
clearingavtal jämnt så mycket svensk litteratur
får exporteras till Norge som vi importera av
norsk litteratur.
I snart två och ett halvt år har det norska
ordets män varit utsatta för ständig
påtryckning, förföljelse och bevakning. Men det som
skrevs av en norrman i denna tidskrift för
jämnt två år sedan gäller än säkrare nu:
"Folket kan overveldes
men ikke frisind feides
og tanker bindes med bånd.
Bare den våbenlöse
har evige kilder å öse,
seire kan bare ånd."
En broder i nöd
I detta sammanhang vill man rikta
uppmärksamheten på en liten vackert illustrerad
volym, som utgör ett sympatibevis för Norge
från svenska författare och konstnärer. Den
heter "En broder i nöd" och är sammanställd
av dikter till det hemsökta Norge eller sådana
dikter av mera allmän karaktär som lämpligen
kunna citeras i det sammanhanget. Trettiofyra
mer eller mindre kända skalder ha lämnat
bidrag ur sin redan tryckta eller nyskrivna
produktion, och lika många konstnärer ha illu-
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
