Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
FRIEDRICH HEBBEL: Gyges und sein Ring.
1854.
GUSTAVE FLAUBERT: Madame Bovary.
1856.
Två kvinnoporträtt som på en gång likna
varandra och framstå som varandras extrema
motsatser äro Gustave Flauberts Emma Bovary
i den realistiska romanen "Madame Bovary"
och Friedrich Hebbels drottning Rhodope i
det romantiska dramat "Gyges und sein Ring".
Dessa två, madame Bovary, den lilla läkarfrun
som trasslar till sitt liv med älskare och skulder
tills hon inte ser sig annan utväg än att beröva
sig livet med arsenik, och drottning Rhodope,
den ljuva och kyska drottningen av Lydien som
stöter en dolk i sitt hjärta därför att hon inte
kan leva befläckad av något som hon betraktar
som en skam, dessa två synas vid första
ögonkastet knappast jämförbara. De belysa
emellertid ömsesidigt varandra på ett egendomligt sätt.
De blottlägga varandras väsen, i deras enda
likhet uppenbaras alla deras olikheter och de
komma i det enda de ha gemensamt att stå
som varandras absoluta och oförenliga
motsatser och som representanter för två
kvinnotyper så olika varandra som det överhuvud är
möjligt.
Likheten är den att de båda äro slutna inom
en krets som utgöres av deras eget väsen. De
taga inte hänsyn till någon varelses åsikter
utanför dem själva, de äro både uppträdande
och publik inom sin lilla cirkel, och de äro
fullt nöjda med det.
Det är inte för att briljera inför världen som
Emma Bovary tar sig en älskare, det är helt
och hållet för att förnöja publiken i sitt eget
hjärta. Hon har gjort detta hjärta till en teater
där Emma Bovary uppträder och där Emma
Bovary sitter som åskådare och bedömer spelet
med mycket stor konventionalism. Den del av
henne som är publik fordrar ett skådespel efter
fullt konventionella linjer med älskare, flykt-
försök och ett effektfullt slut, och den Emma
Bovary som står på scenen har inte nog fantasi,
inte nog personlighet att skriva ett nytt
skådespel åt sig själv att spela utan måste helt lyda
publikens anvisningar.
Likadant är det med drottning Rhodope.
Hon lever i harem, och inte en tanke och ännu
mindre en blick skickar hon utanför muren
kring seraljens trädgård. Hon är beslöjad, och
det är hennes stolthet och glädje att ingen man
utom hennes fader och hennes make har sett
hennes ansikte och att ingen någonsin skall
få se det. Hon vilar i sig själv i absolut ro,
hon är sin egen norm, och denna norm är
liksom Emma Bovarys helt och hållet
konventionell. Liksom Emma Bovary gjort sitt hjärta
till en teater så har drottning Rhodope gjort
ett tribunal av sitt, ett tribunal där drottning
Rhodope står som anklagad och drottning
Rhodope sitter som domare och dömer efter
en sträng och konventionell lag. Hon sneglar
inte ett ögonblick åt sidan för att se vad
människorna omkring henne tycka om vare sig
hennes skönhet eller hennes slutliga dom över
sig själv.
Konung Kandaules står som representant för
en helt annan människotyp. Han är motsatsen
till madame Bovary och motsatsen till
drottning Rhodope. I dramat om drottning Rhodope
är han egentligen endast folie åt drottningen.
Han är inte nöjd med att vara en stor konung
och make åt en kvinna som han vet vara den
skönaste i världen. Han måste ha publik och
publikens bifall för att kunna känna att hans
lycka är verklig. Någon måste avundas honom
den. "Vem tror på pärlor i en sluten hand?"
säger han. Så länge ingen anar hur rik han är
så har han ingen rikedom, så länge ingen
avundas honom Rhodopes ljuvhet, skönhet,
ömhet och kärlek så existerar allt detta inte
riktigt för honom. Han skulle helst vilja visa
henne för hela sitt folk på samma sätt som
konung Ahasveros hade tänkt visa drottning
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
