Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
är ett mekaniskt, offerkrävande system, utan
en organism anpassad för människans
naturliga fullfölj else. Den gäller ett liv som inte är
ett maskinmässigt fungerande och ett djuriskt
uppfyllande av jorden, utan ett sant varande,
en fortskridande självskapelse.
Regnbågssym-bolen på bokens sista sida vill vara detta löfte
om verkligt liv, bortom kärleken, bortom varje
världslig och begränsad strävan.
Mot översättningen kan nog riktas vissa
detaljanmärkningar, men sådant är
oväsentligt. I det hela förmedlar den lyckligt
originalets genomlysande skönhet och betvingande
rytm. Artur Lundkvist
Liberalismens svanesång
I. J. KAPSTEIN: Något av en hjälte.
Översättning av Elsa Thulin. Gebers
1942. 16:50.
Redan Rousseau framhöll, att
medborgar-dygden var en oundgänglig förutsättning för
folkväldets bestånd. Något liknande tycks den
amerikanske tänkaren George Santayana ha
åsyftat, då han förklarade, att "om en ädel och
civiliserad demokrati skall kunna fortleva,
måste den vanlige medborgaren vara något
av ett helgon eller en hjälte". Över denna
tanke har I. J. Kapstein byggt sin jättelika
debutroman "Något av en hjälte", vars svenska
version kan ståta med Sigrid Undsets
anbefall-ning på baksidan. Och utan all fråga är det
ett betydande och innehållsrikt verk, skrivet
i något slags modifierad Dos Passos-teknik
men avgjort mindre av konstnärlig än av
journalistisk och intellektuell hållning. Författaren
har inte bekymrat sig om djupdimensionen
utan håller sig strikt till de yttre förloppen och
har i teckningen av en handfull unga mäns
utvecklingshistoria, belyst och förklarad genom
deras sociala och ekonomiska miljö, givit en
rad typexempel och representativa
beteendemönster ur den amerikanska vardagen. Utan
originalitet i egentlig mening framlägger
Kapstein ett handfast och oerhört brett
verklighetsreportage, som bär alla tecken av
pålitlighet; det enorma stoffet är arrangerat så, att
Oavhängighetsförklaringens anda och bokstav
genomgående utgör den likare, efter vilken
läsaren suggereras att mäta och bedöma
människor och händelser.
1700-talets statsbyggare och
grundlagsstiftare voro naiva och renhjärtade rationalister.
De behärskades av liberalismens klassiska
illusioner, att politisk makt och ekonomisk kunna
hållas isär, att ras- och nationalitetsgränser
skola utplånas blott alla erhålla samma rättig-
heter och att människan är en förnuftsvarelse.
De hade inte som vi hunnit bevittna, att det
inte finns något djur så rasande som en
borgare, som känner sig hotad till sin
penningpung, för att begagna Georg Brandes’ uttryck.
De hade inte kunnat göra sig en föreställning
om det moderna samhällets djungel, där
reptiler som utpressaren Jack Smith sprida sitt
gift, och där rovdjur som gangstern Joe
Cascione — den från sitt hemlands rot
avskurne italienaren — i hemlig maskopi med
de styrande sprider död och förintelse i spetsen
för sitt spritlangargäng. Det är dock inte bara
de rena marodörerna som sabotera samhällets
spelregler. Oavhängighetsförklaringen medger
uttryckligen rätten till förenings- och
församlingsfrihet. Men kapitalister av Harvey Can treils
hårda och skrupelfria typ tolerera inga
fackföreningar. Med överhetens goda minne låter
han organisera en "legion", som med våld
bryter upp arbetarnas möten och vid behov
tjänstgör som strejkbrytare. Då flyter blod,
och den gamle agitatorn och idealisten Marius
Schaeffer, tysk-amerikan med anor från 1848,
stupar i bataljen. Han har dött förgäves, ty
sonen Al, som i sitt storhetsvansinne bringat
faderns affärsföretag på fall, befinner sig några
år senare bland arbetsgivarnas legoknektar.
Bland de förkomna existenser som sälja sig
till spioneri och judasgärning mot de egna är
också Amby Tait, arbetslös och återkommen
från världskriget som ett neurasteniskt vrak,
samt Louie Davis, från barnsben kuschad och
skrämd av en sadistisk far och nu framdriven
av småborgerliga svärföräldrar och av
kärleken till sin hustru; båda besinna sig dock
innan det är för sent och gottgöra allt genom
att ta hugg tillsammans med sina kamrater.
Hemlig ledare för legionen och lika hemligt
lierad med spritsmugglarkungen är Eddie
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>