Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
annat, att han starkt vädjar till en bredare
publiks suggestibilitet. Han gör det inte med
direkt vulgära medel; han är en driven och
habil romanförfattare som framför allt vet att
uppehålla spänningen och med ett raskt och
omväxlande handlingsschema få läsaren att
vara med på noterna. Hans underhållande
egenskaper som berättare komma väl till sin rätt
i den roman om en kvinnas skiftande öden
varmed han ånyo gör sig påmind.
Handlingen är förlagd till tiden för
fransktyska kriget 1870—71. Anna, huvudpersonen
i romanen, lever i en liten tysk stad vid Rhen,
en fruktträdgårdsidyll uppfylld av äppeltysk
anda. Herr Karlin, hennes far, vill gärna gifta
bort henne med en pompös baron, en ännu inte
helt saftlös junker. Men ödet vill annorlunda.
Anna, som på mödernet har franskt blod,
förälskar sig i sin släkting Charles Latourette,
överger hemmet och flyr till Paris för att där
förena sig med sin älskade. Då bryter kriget
ut, och Charles dör av de sår han får i en
drabbning. Inte utan dramatisk styrka skildrar
Collins krigets olika faser: de franska
nederlagen, den bristfälliga ledningen, den
långvariga belägringen av Paris. Det är meningen
att parallellerna med ett långt senare tragiskt
skeende ska framträda, och läsaren undgår inte
heller att anställa jämförelser med
krigssommaren 1940. Den unga kvinnan Anna håller
sig dold på ett litet hotell, rädd för upptäckt
på grund av sin tyska börd.
Hotellinnehavaren, monsieur Duvivier, förälskar sig i henne,
och genom de hårda omständigheternas makt
blir hon hans maka. En fransk kapten blir
emellertid den man som väcker hennes kärlek.
Hon flyr med honom, men han dödas i en duell
vid fransk-tyska gränsen av den mystiske
monsieur Moritz, vars älskarinna hon sedan blir
i en magnifik villa i Monaco. Där föder hon
en dotter, överges emellertid av sin älskare,
går i kloster men hamnar efter åtskilliga år
som guvernant på ett högadligt gods i
England. Där blir hennes smala lycka den gedigne
kapten Webb, och i ett slutkapitel finna vi det
äkta paret njuta ett stillsamt otium vid den
engelska härden.
Berättelsen lever på sitt raska tempo och på
sin yttre händelserikedom. Någon psykologisk
studie av betydelse är den självfallet inte, och
något diktverk i ordets strängare bemärkelse
är den naturligtvis lika litet. Men
underhållande egenskaper kan man inte frånkänna den
lediga och flytande krönikan.
Den hart när övermänskligt flitige svenske
översättaren av denna kompakta romanvolym
har som vanligt utfört ett rutinerat arbete. Men
korrekturläsningen lämnar en del övrigt att
önska. Johannes Edfelt
Döende själar
DINA von FOELCKERSAM: Fångarna på
Golodai. Översättning av Knut
Stubben-dorff. Bonniers 1942. 11:—.
"Fångarna på Golodai" är en skildring från
Petersburg ett av de första revolutionsåren.
Den sysslar emellertid endast mycket indirekt
med själva revolutionen: de stora händelserna
omnämnas i förbigående, som om de inträffat
i ett obestämt fjärran, kommissarier och
soldater skymtar någon gång som ett slags
främmande och underliga djur. Fast handlingen
tilldrar sig inom Rysslands murar skulle man
vilja säga att det sker i emigrantkretsar.
Revolutionen har kommit över dessa
människor som en ofattbar mardröm. De går
omkring med till hälften förlamat känsloliv. Deras
ryska värld har plötsligt blivit dem overklig
och främmande, och världen utanför gränserna
hägrar fram någon gång, men så avlägsen som
om den knappt funnes.
Skildringarna av den trånsjuka stämningen
i träskstaden vid Neva bildar en fin bakgrund
till den själsliga förlamningen hos den unga
sjuksystern Jelena, bokens huvudperson, ett
trovärdigt om också något blekt porträtt av en
överklassflicka som kastats ut och fått finna
sig i svåra och främmande förhållanden.
Normalt skulle hon knappast ha haft något större
intresse, men hon utgör ett exempel på den
tragik även ett vardagsöde kan få under
omständigheternas makt. Kanske tycker man att
detta kunde kommit fram en smula fylligare
och djupare i boken, som i vart fall har stoff
tillräckligt.
Bokens förra hälft karakteriseras av
klosterstämningen i sjukhuset på ön Golodai, där
olika slag av revolutionsspillror vräkts sam-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
