Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
tecknas och intrigen där utvecklas, är knappast
etsande, eftersom jag måste läsa om boken,
sedan jag en vecka efter den första
genomläsningen glömt bort, hurudan den var. Det
brukar jag inte göra annars. Men en bok, som
man på det sättet kan läsa om ideligen och
varje gång finner lika obekant, är ju ett slags
andens Särimner, och det kan vara gott att ha
i dessa torftiga tider.
Vt
Bernhard Borges "Nattmänniskan" är inom
sin genre ett mästerverk, och det hedrar
publiksmaken, som annars i fråga om
detektivromaner är särskilt dålig, att (enligt
förlagsnotisen på bokens baksida) inte mindre än
16 000 exemplar sålts på sex månader i Norge
— många sämre böcker kunde ha sålts i stället.
Det ovanliga med denna detektivroman är inte
miljön -— den är en norsk varietet av till
hälften dekadenta, till hälften råskinnsprimitiva
kretsar, som den amerikanska
detektivlitteraturen överflödar av, utan det sätt varpå
detektiven arbetar. Han begagnar ett psykoanalytiskt
resonemang, och när han i skumma drifters
spel söker nyckeln till gåtan, sker det med
sådan logisk skärpa och överlägsen psykologisk
svada, att man förstummas och aktningsfullt
böjer huvudet. En korsordsgåta, som är inlagd
i utredningen, fördröjer mordgåtans lösning på
ett ganska trevligt sätt. Rekommenderas.
Nils Bohman
ALF HENRIQUES: Svensk litteratur 1900—
1940. Athenæum. Köpenhamn 1942.
Ett nytt och glädjande symtom på de
inter-skandinaviska kulturförbindelser, som i denna
vargatid växa sig allt starkare, är den bok om
modern svensk litteratur som utgivits av Alf
Henriques, förutvarande dansk lektor i
Uppsala. Det har blivit en med hänsyn till formatet
förvånande bred och mångsidig översikt av vår
litteratur från Hjalmar Söderberg till Thorsten
Jonsson och Olof Lagercrantz. Skulle man
anmärka något på urvalet, vore det i första
rummet, att så många dii minores tagits med,
och när Ejnar Smith, Elisabeth
Bergstrand-Poulsen och Willy Walfridsson äro omnämnda
borde snarare Sven Barthel ha
uppmärksammats; tiotalets essayister äro medtagna men
inte Olle Holmberg, Ivar Harrie eller Knut
Hagberg. En hel del mindre sakfel och
inadvertenser ha också insmugit sig; det skulle föra
för långt att uppräkna dem här, men
felreferatet av "Doktor Glas" får inte passera
oanmärkt. Det kan inte anses korrekt, då doktor
Glas säges mörda pastor Gregorius "blot fordi
dennes hustru, som lægen nærer en
afstands-kærlighed til, gerne vil af med ham" (sid. 17),
ty saken är ju betydligt mer komplicerad. Men
bortsett från dylika bagateller är detta en
välskriven, fin och insiktsfull framställning. För
svenska läsare har den knappast något nytt att
bjuda; Henriques har i rikt mått begagnat sig
av den utländske handboksförfattarens
självfallna rätt att inarbeta resultat och synpunkter
från svensk forskning och kritik. Men för sitt
verkliga ändamål, att upplysa och instruera
dansk publik, lämpar den sig förträffligt.
Därtill bidraga också de ständiga parallellerna
och jämförelserna med danska författare och
danska förhållanden samt de fylliga
bibliografiska notiserna. Att vår moderna litteratur
presenteras för nordiska fränder så kunnigt
och kärleksfullt, med så mycken förståelse och
objektivitet, är helt enkelt idealiskt.
Holger Ahlenius
PAUL V. RUBOW: Reflexioner over dansk
og fremmed Litteratur. Nye kritiske
Studier. Munksgaard 1942.
Paul V. Rubow behöver knappast
presenteras ytterligare för denna tidskrifts läsare.
Hans nya bok har samma karaktär som en
rad föregående: en samling mindre artiklar
och uppsatser, nya prov på Rubows okynniga
och spirituella stilkonst av franskt märke samt
på hans väldiga lärdom, som omspänner inte
bara danska och franska klassiker från alla
sekler utan också obesvärat tumlar om med
Gamla testamentets exegetik. Det är små
medaljer av sällsynt fast och konturskarp prägling,
de flesta också med lödigheten hos ädel metall.
Det djupa personliga engagemanget i
grekisklatinsk tradition och romansk anda utgör
alltjämt nerven i Rubows forskning och kritik.
Hans eviga motsägelselusta är också
oförändrad och har med åren nästan fått ett
komiskt drag. Uppskattar han en författare,
måste det till varje pris påvisas, att denne varit
underskattad; tycker han illa om en annan,
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
