Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Stavningsreformen
Folkskollärarnas länge bebådade förslag till
stavningsrefonn har nu förelagts regeringen,
varifrån dess väg går vidare till riksdagen och
folkets beslut. De som i åratal sysslat med det
tydligtvis mycket grundligt genomtänkta
förslaget ha väl nu vant sig vid att se svenskan
i denna sin nyaste dräkt, men på de flesta
andra torde den nya stavningen ha gjort ett
besynnerligt intryck. Så var det ju även förra
gången, när Fridtjuv Berg lade fram sitt 1906
accepterade förslag till nystavning, och det är
klart att om hänsyn skulle tas till att inte såra
människors känsla för det vedertagna och
passande så skulle utvecklingen snart nog stanna
av. Varje reformator som verkligen haft
något betydelsefullt nytt att komma med har i
alla tider från början blivit bemött som en
vettvilling. Så därvidlag äro
stavningsreformatorerna i gott sällskap. Men frågan är nu
om en ny reform av vårt språks stavning är
befogad. Ett språk är dock inte vilken maskin
som helst som kan rationaliseras efter behag.
Språket är en levande organism, stadd i
oavbruten växt och långsam, för blotta ögat
omärklig förändring. Reformer i stil med den
föreslagna, som avses att införas med ett slag
ungefär som högertrafik i stället för
vänstertrafik, äro oförenliga med språkets väsen. De
enda ändringar av stavningen som kunna
accepteras äro de som ske gradvis och
oemotståndligt, inte på order av kungliga
skolöverstyrelsen.
Stavningsreformatorerna äro folkskollärare
och de betrakta reformen huvudsakligen som
ett medel att underlätta inlärandet av en rätt
stavning i skolorna. Det är givetvis både ur
lärarnas ooh elevernas synpunkt en
tacknämlig tanke. Men ingen stavningsreform kan
någonsin bli så effektiv att den utesluter
möjligheterna till felstavning. Ljudenlighet, som ju
den föreslagna reformen säges bygga på, kan
nämligen aldrig uppnås i ett land med så
många dialekter som Sverige. Vad som är
Ijud-enligt i Stockholm är det absolut inte i Skåne
eller på Gotland. Den föreslagna
reformen skulle säkerligen om den genomfördes
nedbringa antalet rättskrivningsfel högst
väsentligt, kanske rentav till hälften. Men även
hälften av de numera oavbrutet begångna
stavfelen är inte så litet. Ens sociala och
intellektuella mindervärdeskomplex till följd av
felstavning (på detta lära bland andra
reformatorerna åberopa sig) minskas inte i
proportion till stavfelen, det försvinner troligen först
med det sista stavfelet men är ända därtill
tämligen lika akut. Den nuvarande stavningen
är inte svårare än att de flesta normalt
begåvade människor lära sig den redan på
bot-tenskolestadiet. Är det inte att gå väl långt i
humanitet att för de återståendes skull, de
som på grund av sitt bristande språksinne och
synminne troligen inte komma att välja en
verksamhet i vilken konsten att uttrycka sig
korrekt i skrift är av större betydelse, riva
upp hela vårt språk. I synnerhet som det
ändå alltid skall finnas ur
rättstavningssynpunkt hopplösa fall.
Nackdelarna med stavningsreformen äro
nämligen uppenbara. Den skulle skapa en
markant gräns mellan äldre och nyare litteratur
och göra det svårare för kommande släkten
att uppfatta den äldre litteraturen. Den skulle
sopa igen spåren av många ords ursprung och
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
