Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Norsk kampdikt
GUNNAR REISS-ANDERSEN: Kampdikt fra
Norge. Bonniers 1943. 3:—.
I Norge uppmanar diktarna sina landsmän
att handla. I Sverige vill tie få oss att känna.
Det är — grovt schematiserat — skillnaden
mellan den norska kampdikten och den
svenska tendensdikten. Vår neutralitetspolitik
med alla dess diplomatiska avvägningar och
hänsynstaganden skapar inte de bästa
förutsättningar för en diktarappell till handling.
Världskrigets svenska nation liknar ett
lokomotiv med högt känslotryck i pannorna, som
är tvunget att stå stilla på ett sidospår år
efter år. Kraften kopplas aldrig till
cylindrarna. Det faller därför onekligen ibland ett
lätt skimmer av komik över en del av vår
beredskaps- och tendensdikt. Det kan synas
vara en tämligen meningslös lyrisk förströelse
att elda på under pannorna när de varma
känslorna aldrig iår övergå till handling.
Gunnar Reiss-Andersens i Sverige utgivna
diktsamling "Kampdikt fra Norge" gör skäl
för sin titel. Varje dikt manar till strid, så gott
som varje strof förmedlar en impuls till
handling, jagar undan ett tvivel, håller utsikten
mot målet klar. Reiss-Andersen kom nyligen
över gränsen och de dikter han förde med sig
har förmodligen i avskrifter spritts över Norge
under de tre senaste åren. De speglar
hemmafrontens kamp under denna tid. De är
vittnesbörd om de stora grå infanterimassorna i
Norges hemliga armé. Här finns föga av
koncentrationslägrens individuella heroism och
martyrskap och de fria sjömännens djärva
överdåd. Här finns bara vardagen, dess
nötande motstånd dag från dag, dess i svåra
stunder smygande misstro, dess förhoppning
om slutlig seger och befrielse. I den intensiva
dikten "Fronten her hjemme" ställs de
hemmavarandes "skjulte leirbål" som en dyster kon-
trast till dem "som kj emper ved höylys dag
kampen for Norge med frie hender". Men
diktaren är inte avundsjuk på dem som har
sin frihet. Han har givit sitt folk en ny
bordsbön där han tackar för den usla maten, som
håller vreden varm.
Jag takker i frihetens dyre navn
at fienden er grådig som gribb og ravn.
Så ber vi dig ikke: Akk, Herre, spar —!
Men takker for alt det vi ikke har.
Man kan i denna diktsamling nästan dag
för dag följa den norska frihetskampen. I
ingen annan bok, som jag läst, har jag haft
en så stark förnimmelse av att komma rakt
in i Norge. Vad flyktingar och tidningarna har
att meddela får plötsligt ett liv, som fantasin,
övergödd av ohyggligheter, aldrig kan skapa
på egen hand. Men belysningen blir ofta
annorlunda än man tänkt sig. Hatet är våldsammare
än vi svenskar kan föreställa oss.
Frihetskärleken större och intensivare. En dikt berättar
om de unga norska damer — numera säkert
ytterst fåtaliga — som slår sig i slang med tyska
soldater. Jag minns indignerade notiser i
svensk press om den saken för ett par år sedan.
Men Reiss-Andersen uppmanar sina landsmän
att inrikta föraktet mot värdigare föremål.
Spar på forargelsen. Spar den.
Spar den og la den gå over
til kallt og klart raseri
rettet mot voksne menn
som ikke av nöd, men av usseldom
skamlöst, om ikke med kroppen,
gjör sig till luder.
Dem kan du spytte på.
Det mesta av denna poesi är tillfällighetslyrik
och anknyter till aktuella händelser (tyska
proklamationer och dödsdomar, beslagtagandet
av radioapparaterna, quislingska argument
och dylikt) och en och annan dikt har nog
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
