Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Ole Torvalds: Brev från Finland. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLE TORVALDS
BARBRO MÖRNE
möjor". Men där finns bra mycket av det
fruktbara siam som stannar kvar när
flodvattnet går tillbaka. Det ser grått ut men kommer
i sinom tid med både brödsäd och små
blommor. Inga sällsynt krumelurande och
mystik-doftande orkidéer (brukar de för resten
dofta?), men till exempel en liten maskros
som
... blossar fram ur den glöd
som djupt i vår jordkropp trotsar all död,
surrogatros och skaparglödssmula.
R. R. Eklund kan sätta in småsaker i större
sammanhang och rehabilitera det glömda och
påtrampade. Det kan kanske ibland bli lite
förnumstigt, och språket kan ibland vägra att
finna sej i hans krav på kombination av
fin-slipning och ytterlig enkelhet. Men det mesta
förenar diskret innerlighet med språkligt
fin-smide. Han skriver inga "märkliga" saker,
men han gjuter nytt ljus kring det vardagliga.
Och det är väl tillräckligt märkligt:
Och bordets nödtorft skimrar med i ljuset.
Med ens jag ser att även du är ny.
»
"Trädet i vinternatten" heter den samling
som Barbro Mörne kom med till jul:
Där står ett träd i väldig vinternatt —
kunskapens träd. Dess gren är karg och tom
och is är all dess frukt på ont och gott
och det skall aldrig mera gå i blom.
Anslaget visar att tiden har svept med kalla
fläktar genom hennes värld av stilla stämning
och naturgemenskap. Det har stärkt hennes
ställning bland våra främsta yngre lyriker —
särskilt som hon samtidigt alltjämt hör till de
mest omedelbara. Hon har kvar sin djupa
förankring i naturen, trots ödesvindarna, och de
två elementen syns ha trätt i en befruktande
växelverkan: tidsvåndan fördjupar
naturkänslan, och naturkänslan kan i sin tur vara
en motvikt mot den bittra resignation som
kom fram i strofen ovan. Så vill man se dessa
rader:
Våren skall alltid komma,
glöden finns kvar
hos den allsmäktiga hösten
i tryggt förvar.
Samlingen hade vunnit på att beskäras en
smula (när är det inte så!), men detta
faktum gör den inte mindre representativ för
ung finlandssvensk dikt.
Lorenz von
Numers ville väl själv vid
detta laget gärna höra en anmälare komma
med någonting annat än att han skriver vers
på ett sabla festligt och yvigt sätt. Men när
man säjer som det är så låter det på det sättet.
Han bubblar av skrivmålandets glädje också
i "Havslyktan", som är hans tredje. Pausen
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
