Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
I rysk miljö
FRANZ VON JESSEN: Katja. Översättning
av Karin Jensen-Lidforss. Norstedts
1943. 12:50.
Franz von Jessen var av "sönderjydsk"
släkt, en framstående tidningsman och
dessutom en mäkta berest karl. Han var specialist
på Balkan men också mycket intresserad av
ryska frågor och förhållanden. Som en frukt
av detta intresse kan på sätt och vis hans
roman "Katja" betraktas. Den utgavs 1912
och introduceras nu en smula senkommet i
Sverige. Orsakerna därtill få väl sökas i ett
på grund av världshändelserna nyväckt
intresse för det stora och på hemligheter rika
landet i öster. Miljön i von Jessens roman är
huvudsakligen rysk. Närmare bestämt är det
i Ukraina en god del av händelserna i denna
roman utspelas: det land, som nu färgas av
hekatomber människors blod.
"Katja" kan hänföras till den romantiska
historiska romanens genre. Anmälaren vill för
sin del deklarera att han har mycket litet till
övers för de romaner av denna sort som råkat
i hans händer. Med bästa vilja i världen kan
man inte heller beteckna den danske
författarens romanprodukt som ett verkligt betydande
litterärt arbete. Därtill är den för ytlig. Det
finns ju en operett som heter "Katja". Det
är inte bara namnlikheten som gör att man
associerar von Jessens roman med en sådan
operett: de människor han tecknar äro endast
utvärtes studerade. De få aldrig riktigt eget
liv, de bibehålla hela tiden en viss likhet med
figurerna i en kvasiromantisk operett.
Huvudpersonen är alltså furstinnan Katja
Rilinskij, som växer upp som dotter till en
jordmagnat på godset Priluka i Ukraina.
Mycket skön och mycket graciös sätter hon
männens hjärtan i brand. Hon är som
förlagsreklamen mycket riktigt konstaterar en femme
fatale, bringande olycka över de män som hon
fängslar med sitt kvinnliga väsen. Då hon
gifter sig med den sluge och beräknande general
Karatajevs son Nikolaj är hennes känsla inte
helt engagerad. Som firad diplomatfru följer
hon mannen på hans odysséer på Balkan. Den
lilla staden Stradovo blir framför allt
skådeplatsen för hennes triumfer. Men där möter
också hennes make sitt öde: med en
främmande makts goda minne mördas Nikolaj, och
Katja återvänder till det ukrainska
fädernegodset, dit också hennes uppvaktande kavaljer
engelsmannen George Farringham gör en
utflykt. Hon vacklar i sin böjelse mellan honom
och sin barndomsvän, sjöofficeren Petja Orlov,
vars liv varit en enda tillbedjan av den vackra
furstinnan. Han går också särdeles brokiga
öden till mötes. Vid ett uppror i Odessa
sällar han sig till de revolutionära massorna, och
från sin pansarkryssare gör han gemensam
sak med dem. Då upproret kväves, dömes
Orlov till döden. Som en annan kameliadam
åldras Katja: då hon till slut gifter om sig med
en gammal beundrare är hennes vanskliga och
vankelmodiga hjärta inte mycket engagerat.
Det är en romantiskt brokig och händelserik
berättelse Franz von Jessen presterat. Den
kommer troligen att fånga den breda publik, som
hungrar efter äventyrsglans, spänning och
underhållning. Mycket i den är tvivelsutan
talmi och kattguld. Men en livlig berättarstil
uppenbarar den. Bäst lyckas nog Franz von
Jessen med sina landskapsmålningar, som ha
kontur och fyllig färg. Här är en av hans
bilder av Ukraina, kanske en smula
turistmässigt uppfattat men inte utan åskådlighet:
"Det lillryska landskapet gled förbi hennes
fuktiga ögon — den vidsträckta, gröna
slätten, varöver bondstugornas halmtak höjde sig
likt champinjoner på mossklädd skogsmark,
ängar med vallmor och solrosor, vetets tungt
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
