Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
faller på grund av klädsam och berättigad
blygsamhet, men Schweiz, Portugal, Spanien och
Turkiet återstår. En schweizare skulle vara en
populär pristagare och priset skulle uppfattas
som ett handslag mellan två väsensbefryndade
fredsälskande demokratier tvärsöver krigets
Europa. Så mycket politik må man väl ha lov
att kosta på sig.
De krigförande länderna är inte att tänka
på så länge Sverige är neutralt, det anser man
väl på högre ort. Det var emellertid egentligen
en författare från ett sådant land som gjorde
sig påmind och som blev anledningen till dessa
till synes just nu tämligen opåkallade rader. Låt
oss hoppas att kriget inte blir längre än att H.
G. Wells överlever det och kan uppställas som
nobelpriskandidat på nytt. I ett nummer av
The Bookseller som förirrat sig hit skriver
V. S. Pritchett i en boköversikt bl. a. om Wells’
senaste: Phoenix, a Summary of the
Inescap-able Conditions of World Reorganisation. Han
slutar: "Man kan tycka illa om Mr. Wells.
Man kan med en viss rätt säga att han saknar
känsla för människans inre liv fastän jag
skulle vilja påstå att han i högre grad än
någon annan författare varit den moderna
teknikens poet. Ingen författare har haft större
inflytande på sin generation, och på sätt och
vis äro vi alla hans barn. Han har definierat
den materiella värld vi leva i, han har format
våra vanor och förutsagt våra krig. Mer än
någon annan författare har han skapat vår
tids atmosfär. Så mycket till och med att man
när man läser honom undrar om denne Mr.
Wells med sin hunger efter en bättre framtid
är den första representanten för en ny
världsordning eller den sista representanten för vår
sammanstörtande civilisation." Ett nobelpris
till Wells skulle uppfattas som en bekännelse
till de krafter som ur krigets kaos vilja bygga
upp en rättvisare och förnuftigare värld och
samtidigt som en honnör för en diktare som
på rent konstnärliga grunder åtnjuter respekt i
alla läger av den anglosachsiska världen. Inte
ens från Hemingways och Eliots beundrare
skulle ett sådant val framkalla några
protester och det vore ju märkvärdigt om det inte
skulle gillas av dem som till äventyrs hoppats
på Charles Morgan eller rentav A. J. Cronin.
Månen har gått ned
blev även i sin sceniska version, varav en
försenad recension införes i detta nummer, en
betydande framgång. Det var Blancheteatern
som vågade sig på framförandet, vilket inte
var alldeles riskfritt. Pjäsen kunde ha
stoppats; vi minns hur det gick med Karl
Gerhards trojanska häst på sin tid. Det hedrar
teatern att den tog risken och den hedrade
därmed vårt land. I Amerika har det tagits
som ett av bevisen på vår självständighet och
yttrandefrihet att Steinbecks pjäs blivit
uppförd här och med sådan framgång; det var
det första en av de amerikanska journalister
som nu befinner sig i Sverige telegraferade
hem till sitt land. För att nå en större och
bredare publik flyttade Blancheensemblen
efter ett par veckor över med pjäsen till den
av Wally utrymda Oscarsteatern och spelade
även där för mycket goda hus. Stycket måste
tyvärr nedläggas, innan det var utspelat,
därför att Gavle och ett par till var tingade för
Kar de Mummas traditionella sommarrevy,
som hade premiär valborgsmässoafton. Nå,
den saken var väl bestämd innan Månen
började repeteras. Däråt var ingenting att göra.
Men man undrar om inte revyn hade kunnat
få ett smakfullare namn än "Solen har gått
upp". Steinbecks från Shakespeares Macbeth
lånade ord "Månen har gått ned"
symboliserar i svenskt medvetande den tragiska
ödesstämning som vilar över det ockuperade
Norge; det var därför omdömeslöst att i detta
sammanhang göra dem till föremål för en mer
eller mindre kvick travestering.
Georg Svensson
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
