Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
inte. I vilket fall som helst får man nog i stor
utsträckning sätta sin lit till den svenska filmen
inför kommande säsonger, ty allting tyder på
att den utländska filmen mer och mer kommer
att ställa sig i krigspropagandans tjänst och
därigenom bli mindre njutbar för neutrala
åskådare. Den ideologiska tendensen i ny
engelsk och amerikansk film må vara än så
tilldragande även för flertalet svenskar, det kan
dock inte hjälpas att propagandan sedd utan
direkt samband med egna krigsengagemang
blir förhatlig när man bevittnar hur
handlingen och psykologien tillrättalägges efter den.
Den tyska filmen har redan spruckit på sin
propaganda för ett system som fria svenskar
ogilla, den anglosachsiska måste också komma
att spricka på sin propaganda mot samma
system. Det är beklagligt att inte de
angloamerikanska producenterna i större
utsträckning inse att de göra den bästa propagandan
för demokratisk kultur genom att framställa
film som genom sin sanning och höga
konstnärliga syftning äro vittnesbörd om att
konsten endast kan leva och utvecklas bland fritt
tänkande, om statens nytta inte i varje
ögonblick bekymrade människor.
Vad här sagts om filmen kan också tillämpas
på teatern och litteraturen, i synnerhet den
amerikanska. Självkritiken, som förde
Amerikas litteratur fram till sin världsställning,
tycks nu närmast vara bannlyst och har
efter-trätts av en självgodhet och ett beskäftigt
propagerande som i längden måste få
ödesdigra verkningar. Den engelska
individualismen synes ännu så länge bättre ha bestått
påfrestningarna.
Nils Dardel
var nära femtiofem år när han dog, men även
om åren börjat rista sina streck i hans
påfallande välbildade ansikte så var han som femtio
års karl alltjämt samme unge dandy och efeb
som vi känna i olika förklädnader från hans
konst. För jämnt tio år sedan målade han med
ironiskt och fattat vemod "Dödens domestiker",
där vi se honom iförd oefterhärmligt elegant
grön kavajkostym tömma det sista glaset i en
skål med begravningsentreprenörerna. Scenen
är en parisisk bar och Dardel anade väl inte
när han målade den, att han skulle lämna detta
jordiska i New York. Men sedan 1933 har
mycket hänt i världen. Europa blev allt o triv
-sammare för den som arbetade bäst i en
kosmopolitisk miljö av fri diskussion och fritt
leverne. Kanske fann Dardel denna miljö, detta
surrogatmontmartre, bland de från alla världens
hörn hopdrivna intellektuella i New York, kanske
fann han den inte. Vi veta så litet om hans sista
år där ute. Men han lär med en viss framgång
ha hållit en utställning i Amerika av exotiska
motiv, hämtade bland annat från Sydamerika.
Om det är utmärkande för geniet att vara
annorlunda, så var förvisso Nils Dardel ett
geni. I likhet med sina kamrater bland 1909
års män tog han de första åren i Paris intryck
av Cézanne och Matisse, i någon mån även av
kubisterna, och kanske också av Bonnard. Man
kan peka även på andra inflytelser och
likheter; han lärde av främreorientalisk
dekorationsstil, av persiska miniatyrer och japanska
träsnitt, han får en ibland att tänka på den
genom sjukdomen från alla naturalistiska
hämningar befriade Josephson. Men intrycken
blevo aldrig förebilder utan blott impulser till
skapandet av en konst som är absolut personlig
och helt fristående i svenskt måleri. Många
försök, mer eller mindre lyckade, ha gjorts att
karakterisera och tolka detta infallsrika måleri,
som i allt sitt bisarreri flödade så naturligt.
Vad en typisk dardelmålning betyder lönar det
sig säkert föga att bry hjärnan med. Dardel
tyckte det var roligt att fundera ut
egendomliga situationer, gärna med en viss poäng eller
dold symbolik, och brodera in i dem sin känsla
för det raffinerade och eleganta. Han lekte
med sina ingivelser som ett barn med sina
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
