Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Emil Zilliacus: Tre dikter - En dröm - En skönare syn —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL ZILLIACUS
Allt sammansmälter till ett enda stort,
den dag i dag, den tid som är förliden.
Här leva vi vårt liv såsom vi brukat
vid bjällerklang och midvinterkalas.
I rummet härintill står bordet dukat
med nedärvt silver och antika glas.
På chiffonjén din barndoms barkskepp seglar,
och sagoöar pekar stäven mot.
Mahognybordets blanka skiva speglar
den höga lampans alabasterfot.
Och se, på byrån där som varje vinter
stå julens blå och skära hyacinter
och dofta sommar under mors porträtt."
Så talade min son. Han hade rätt.
EN SKÖNARE SYN —
En skönare syn jag sällan såg:
min skövlade åker står gul av råg!
Och strandens källa är kylig och klar
och väller fram som i forna dar.
Väl ligger min fruktgård av frosten fälld,
en ödemark, i sin hägnade däld.
Men den som smakat all jordens must
kan mätta med minnen sin sinneslust.
Ett ogräsland är den rosengård
vi skänkte en livslång möda och vård.
Sak samma, ty sluter jag ögat till,
behåller jag all den skönhet jag vill.
Mitt solur är splittrat, dess sockel omkull,
till hälften begravd i granatbökad mull.
Jag vill icke tälja timmarnas tal
så länge världen är vånda och kval!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
