Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Emil Zilliacus: Tre dikter - En skönare syn — - Stockholmsvår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Jag dricker ur källan med välbehag
och svalka och sundhet med varje drag.
Gul böljar min åker i sensommarljus.
Där växer bröd för min bygd och mitt hus.
STOCKHOLM SVÅR
Ditt öga har sin strålglans, och du är glad och ung,
och du skall le mot många, många vårar.
Själv går jag ännu upprätt, min fot är icke tung,
men årens hot alltmer min panna fårar.
Där ute bälgar ödet sin skoningslösa vind,
den storm som konungar och riken fällde.
Jag känner marken skälva, jag går ej döv och blind.
Men jag är fången under vårens välde.
Djurgårdens sälgar savas med silverluden knopp,
av sippor blånad ligger ängens matta.
En genomdallrad klarhet förnyar själ och kropp,
såsom det sker med alla vårbesatta.
Och när du åter andas en förvårs friska doft
och blomstervårens skimmer dig bedårar,
då kommer du att minnas, när jag är ord och stoft,
säg, några underbara stockholmsvårar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
