Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Någon indignation inför dålig film förmå de
inte uppmobilisera, på sin höjd litet ironi. En
mycket stor del av den bildade allmänheten
tillhör denna grupp. Den tredje och största
gruppen består av vanebesökare, för vilka
biografen blivit ett andra och ojämförligt mera
spännande hem. Ungdomen är här i majoritet.
Denna grupp av biobesökare är lättroad och
lättsuggererad, den får också sin livsbild mer
eller mindre färgad av filmen. Det är
framför allt på den som bolagen sikta med sin
produktion, där veta de att de ha sina säkraste
och mest okritiska kunder. Någon hänsyn
måste också tas till den första gruppen,
eftersom den behärskar kritiken och den offentliga
meningen. Grupp två väntar sig som sagt
ingenting .speciellt av film annat än en stunds
avkoppling, den får alltså finna sig i att
producenterna inte heller ta några hänsyn till den.
Man torde kunna säga att filmproduktionen
för närvarande inte står på en nivå hög nog
att motivera den fantastiska
publiktillströmningen. På en hygglig film komma tio svaga
eller direkt usla. Detta gäller i ungefär lika
mån utländsk ,som svensk film, men de
utländska filmerna genomgå en sovring innan
de uppföras på svenska biografer. Hur länge
skall filmen kunna behålla denna i stort sett
oförtjänta popularitet? Hur länge skall nya
biografer kunna fortsätta att byggas och bli
glänsande affärer? Ännu märkas inga tecken
på en biografkris, men det är inte absolut
säkert att den inte kommer. I England är den
redan ett faktum. Där har man kunnat
iaktta en tydligt avtagande publikfrekvens, och
Observers filmkritiker tvekar inte om anled-
ningen: filmbranschen har inte lyckats hålla
jämna steg med publiksmaken, den har kommit
på efterkälken. Vill den återvinna publiken
måste den ta nya tag. Och det kommer den
naturligtvis att göra, eftersom de enda
argument som bita på filmproducenterna äro de
ekonomiska.
I Sverige ha filmbolagen ännu inte behövt
oroa sig för sin omsättning. De leva i den
föreställningen att allt är ganska bra som det
är. De göra och släppa ut en del god film
därför att de själva otvivelaktigt tycka om
god film och därför att grupp ett här ovan
skall få något att lugna nerverna med. De
göra och släppa ut oändligt mycket mera
dålig film som de själva veta är dålig som
produktion men bra som spekulation.
Publiken gör det för lätt för dem. Grupp tre gapar
och sväljer, gapar och sväljer. Grupp ett
protesterar, men i den mån den protesterar genom
att utebli från föreställningarna betyder det
platt intet. Grupp två sussar helt snällt i
fåtöljerna eller roar sig på filmens bekostnad. Den
består av folk med anspråk på sitt umgänge
när det gäller människor, böcker och teater
men med en underligt
fatalistisk-galghumoris-tisk syn på filmen. Denna grupp är
tillräckligt stor för att kunna vara tungan på vågen.
Om den tog filmen litet mera på allvar och
klart angav sin ståndpunkt till de olika
filmerna skulle bolagen bli tvungna att med
större omsorg sköta sin repertoar. Det är en
social skyldighet att bevaka filmproduktionen,
som för den stora massan är en
suggestionsfaktor av enastående betydelse.
Georg Svensson
534
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
