Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Johannes Edfelt: Agnes von Krusenstjernas ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
johannes edfelt
AGNES von KRUSENSTJERNAS
UNGDOMSDIKTNING
En författares väg fram till mognad och
mästerskap är det alltid ett spännande äventyr
att följa. Oftast få vi därvid bevittna, hur den
problematik, varmed en diktare brottas i sin
fulla krafts dagar redan finns i de tafatta
förstlingsförsöken, låt vara mer eller mindre latent.
Så är ju till exempel fallet med Frödings
ungdomsdiktning. Också hos Agnes von
Krusenstjerna kan man tidigt skönja några av hennes
mogna diktnings ledmotiv och det motsatsernas
spel som uppfyller hennes djärva
människoskildring i de stora romanserierna. Hon
tillhörde inte de tidigt medvetna, om sin linje
och uppgift redan på ett förstadium klarsynta
diktarnas krets. Många hämmande band
fast-höllo henne länge, många skygglappar fick
hon långsamt och med stor möda sönderriva,
innan hon kom till full klarhet om egenarten
av sin begåvning och om omfånget av sina
krafter. Men omedvetet ger hon ändå mycket
av sig själv redan i de flickskriverier och
valhänta diktförsök varav hennes uppväxtår fylldes.
De dokument från Agnes von Krusenstj ernås
flicktid som stått mig till buds,1 bestå i första
hand av hennes dagboksanteckningar men
också av en del brev och uppsatser och en
mångfald litterära försök och utkast. På grund-
1 De ha beredvilligt ställts till mitt förfogande
av fru Ingeborg Andersson, f. Sprengel. Några brev
och anteckningar från A. v. K:s uppväxtår ha
överlämnats till mig av överstinnan Eva von
Krusenstjerna. Värdefulla upplysningar rörande mitt ämne
har jag fått av dr. Gerard Odencrantz och fröken
Eva de Geer.
val av vad som sålunda sammanbragts är det
möjligt att ge en bild av hennes litterära
utveckling fram till den skönlitterära debuten
med "Ninas dagbok" (1917) — låt vara att
denna bild ännu måste förbli högst
fragmentarisk.
Agnes von Krusenstj ernås författargry kunde,
enligt vad hennes mor uppger, skönjas redan
i femtonårsåldern. Hon började då att åt
dagböckerna anförtro sina tankar och skiftande
känslostämningar. I en liten skiss, "Jag
debuterar", daterad november 1933 och ingående
i den utökade upplagan av "En dagdriverskas
anteckningar" (1934), har författarinnan själv
skildrat sina första skriverier; det heter i dessa
hågkomster:
"Om man blir författare på att skriva
förord till de böcker man ännu ej författat, så
måste jag blivit skribent på ett ganska tidigt
stadium, redan vid fjorton, femton år. Inom
mig brann redan då en längtan att skriva
riktigt djärva böcker —- sådana som skulle få en
värld att häpna och förskräckas och min familj
att vända sig ifrån mig. Jag ville épater les
bourgeois. Nej, kanske snarare ville jag
uppenbara sanningen för människorna — sanningen
om kvinnorna. Men dessa djärva böcker
fordrade, syntes det mig, något slags
program-artade förord av författarinnan. Jag fyllde
anteckningsbok på anteckningsbok med dessa
förord, jag levde i ett sannskyldigt rus av
skaparglädje: förordens skaparglädje! Ett par
rader ur något av dessa manifest ha fastnat
i mitt minne. Hör här:
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
