Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Knut Hagberg: Churchill som diktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHURCHILL SOM DIKTARE
unga år icke hade någon beundran för
diktatorer. Molara framställes emellertid ingalunda
som något odjur; han är modig, kraftig och
beslutsam. Man vågar gissa att åtskilliga av
författarens unga regementskamrater ibland
måste ha menat, att en sådan handlingens man
borde behandlas med större respekt. Men för
Churchill är det tydligen nog, att Molara
r gerar med bajonetternas och icke med lagens
hjälp. Mot honom ställer han Savrola, ledaren
av oppositionen. Savrolas mål är att
återupprätta konstitutionen. Uppror bryter ut och i
Lauranias huvudstad rasa gatustriderna. De
äro briljant beskrivna; Churchill hade ju
också sett krig på nära håll. Mindre lyckad är
däremot historien om Savrolas förälskelse i
Molaras unga och sköna gemål Lucile. Hans
känslor äro upphöjda, vilket man väl kan
förstå, enär Lucile verkar synnerligen
blodlös; men det är också tydligt att författarens
intresse för den erotiska konflikten är
minimalt. Både han och läsaren draga en suck äv
lättnad, när gevärssmattret avbryter de ömma
scenerna. Allting slutar som sig bör lyckligt;
Laurania får sin frihet och Savrola får Lucile.
Det är emellertid knappast denna historia
man numera främst fäster sig vid när man
läser boken. Det är andra ting, strödda
reflexioner och bekännelser, just vad Churchill
kallade "så pass mycket filosofi som jag kunde
åstadkomma". Det var i själva verket icke så
litet, och icke heller är den dålig.
I "My Early Life" har Churchill skildrat,
hur han i Bangalore ägnade sig åt de
filosofiska och historiska klassikerna och vilket
överväldigande intryck detta studium gjorde
på honom. Åtskilligt av denna läsning har
givetvis satt tydliga spår i "Savrola". Men det
är också tydligt, att den unge Churchill på ett
mycket personligt sätt tillägnat sig mästarnas
lärdom. Han har smält vad han läst och
förenat det med egna erfarenheter. Det är det
som vållar att sådana stycken i "Savrola" få
så stort värde för bedömande av författarens
natur.
Den enda av bokens gestalter, för vilken
man märker att författaren verkligen hyser
några varmare känslor, är Savrolas gamla
sköterska. Det heter om henne:
"Hon hade skött honom ända från hans
födelse med en tillgivenhet och omsorg utan
gräns. Det är ett underligt ting, dessa
kvinnors kärlek. Kanske är det den enda osjälviska
känslan i världen. Modern älskar sitt barn;
sådan är modersnaturen. Ynglingen älskar sin
utvalda; det kan också förklaras. Hunden
älskar sin herre; denne föder honom; en man
älskar sin vän; han har kanske stått vid hans
sida i en prövande stund. Det är reson i allt
detta; men en fostermoders kärlek till sin
skyddsling förefaller vara absolut irrationell.
Det är ett av de få bevisen, som icke kunna
bortförklaras ens med hjälp av
idéassociationer, för att mänsklighetens natur är
överlägsen det blotta hänsynstagandet till nyttan
och att dess mål är upphöjt."
Av "My Early Life" framgår det, att
Churchill här talade av egen erfarenhet;
Savrolas sköterska är ett porträtt av hans
egen. Det är vinnande att se den i krig och
polospel säkre husarlöjtnanten med hjälp av
detta minne slå tillbaka den pessimism
beträffande människonaturen, som läsningen av
utilitaristernas skrifter ingivit honom.
Ett annat porträtt i boken tycks också vara
tecknat efter livet. Det heter om amiralen
i Lauranias flotta de Mello:
"Dessa män, som leva sitt liv i stora
maskiner, bli till slut själva delar av mekanismen.
De Mello hade levat på krigsskepp i alla sina
dagar, och han varken kände eller frågade
efter någonting annat. Landkrabbor och
civilister ägnade han ett upphöjt professionellt
förakt. Sådana delar av världen som vette mot
havet, betraktade han som olika slags
eventuella måltavlor; för andra trakter hade han
807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
