Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Nils Beyer: Gamla brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS BEYER
GAMLA BREV
I dessa dagar, då den tyska ockupationen
skärps i Danmark och de danska judarna jagas
över gränsen, kan det vara på tiden att ta fram
det stora arbete, som Det danske Sprog- og
Litteraturselskab fullbordade häromåret, och
vars fullständiga titel lyder "Georg og Edv.
Brandes’ Brevveksling med nordiske Forfattere
og Videnskabsmænd". I sin helhet omfattar
det sju digra volymer, av vilka de tre första är
ägnade Danmark och Island, de två följande
Norge och de två sista Sverige och Finland.
Varje band är försett med inledning och noter
— vartill kommer ett åttonde band
innehållande register och tidstavla — alltsammans
förträffligt utarbetat av verkets redaktör,
lektor Morten Borup, tillsammans med
professorerna Francis Bull och John Landquist.
Som vetenskaplig prestation är det ett
imponerande arbete — och ännu mer imponerande
blir det, om man ser det mot bakgrunden av
de senaste årens dramatiska händelser. Dessa
har gett en förunderlig aktualitet åt denna
historiska brevväxling och på nytt gjort Georg
Brandes till huvudpersonen i en andlig
manifestation av på en gång vetenskaplig och
politisk innebörd.
"Det moderne Gennembruds Mænd" träder
oss här till mötes på ett sällsamt levande
sätt. Långt efter sedan de själva är döda, får
vi som ett slags osynliga lyssnare närvara vid
deras privata meningsutbyten. Däri ligger den
lockelse, som verket utövar, men också en fara
för missförstånd. I en förtrolig korrespondens
är det mycket, som kan sägas till en god vän,
som är insatt i situationen och därför kan
göra de för tillfället nödiga reservationerna,
betingade av hans kännedom om
brevskrivarens humör och de omständigheter, under
vilka brevet kommit till. I all andlig samvaro
utvecklar sig ett visst personligt språkbruk, ett
intellektuellt samförstånd, byggt på den trygga
känslan av att den andre kan reducera till sin
rätta innebörd ett skämt, en överdrift eller ett
förfluget ord. Mer eller mindre spelar vi alla
komedi för varandra, och vi justerar så smått
våra roller efter de personer vi för tillfället
står i rapport med. Dessa tämligen självklara
synpunkter har också utgivarna beaktat — då
och då träffar man på i texten tre små punkter,
som anger, att någon alltför intim passus
uteslutits. Men samtidigt är det tydligt, att det
trots denna diskreta censur finns fullt upp med
material i dessa tusentals brev för dem som
nu efteråt finner anledning att söka sak med
brandesianismen. Det levande i denna
brevväxling är ju ingenting annat än en lång rad
ögonblicksbilder av stora män i deras
obevakade stunder — besynnerligt skulle det vara
under sådana förhållanden, om inte det fanns
överilade uttryck, som vederbörande aldrig
skulle ha fällt, om han haft en tanke på att
de en gång skulle offentliggöras.
Märkligt är också att se, hur de döda
författarna själva värjer sig mot denna tanke, när
den någon gång dyker upp i deras medvetande.
810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
