- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
811

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Nils Beyer: Gamla brev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GAMLA

Då H. C. Andersens brev 1878 publicerades i
Danmark, skriver Georg Brandes till Bjørnson:

"Det er dog egentlig rent gält at udgive
Sligt. Man maa jo gyse for at hvert Brev man
skriver engang vil blive fundet og givet i
Trykken."

Tjugufem år senare planerar Alexander
Kielland att ge ut en samling av gamla brev
— men avstår, då han finner, att han om en
annan författare yttrat sig på ett sätt, "som
jeg skammer mig ved". Och ytterligare tio år
efteråt — 1913 — heter det i ett brev från
Brandes till Werner Söderhjelm:

"For mig er det en Ulykke, at der nu er
indført Centralvarme i alle Huse; man véd ikke
hvordan man skal bære sig ad med at faa sine
Breve brændt. End ikke de fra Damer kan man
brænde, og sønderrives de, kan Stumperne
søges sammen. Deri bestaar snart hvad
tidligere kaldtes Litteraturhistorie. Jeg gyser for
det Archiv."

Lyckligtvis brände inte Georg Brandes sina
brev — eller bad sina vänner bränna dem de
fick ifrån honom — ens på de gamla hederliga
kakelugnarnas tid. Men han anade rätt, då han
förstod, vad illvilliga läsare kunde få ut av
dessa intima privatbrev. Ännu starkare
anledning skulle han ha haft att "gyse for det
Archiv", om han kunde ha vetat, att brevens
publicering komme att äga rum i en tid, då
alla de värden ban och hans meningsfränder
betraktade som heliga är föremål för en blodig
utrotningskampanj. Denna egenartade’
situation har också föranlett besinningsfulla kritiker
i Köpenhamn att betrakta brevens publicering
just nu som en oavsiktlig björntjänst åt den
store döde kritikern.

Här i landet har angreppen mot bröderna
Brandes i anledning av brevväxlingen — och
på grundvalen av det material den innehållit —
fått en motsvarighet i Fredrik Bööks
recensioner, som man finner samlade i hans 1942
utgivna bok "Holbergs visdom och andra

danska studier". Han finner i brevväxlingen
bevis för "det problematiska, som kan
vidlåda den judiska rasens ställning inom det
folk den växer upp i", och tar ut ur
korrespondensen en rad vändningar, avsedda att
belysa bröderna Brandes’ terroristiska
sinnelag. Den inte uttalade men underförstådda
meningen är, att det är den judiska
härsklyst-naden, som tyskarna värjt sig mot i sina
antisemitiska excesser. Ett typiskt prov på denna
insinuanta polemik är följande passus, som
samtidigt är en god illustration till hur man
inte får lov att läsa och kommentera intima
privatbrev, när de — på grund av sitt
vetenskapliga intresse — förtroendefullt överlämnas
åt offentligheten.

Den nordiska litteraturen, skriver Böök,
skulle under Georg Brandes’ kommando snabbt
genomföra den andliga revolution han törstade
efter.

"Landet skulle göras beboeligt, så att han
och hans bror och själsfränder kunde trivas
i det, och vad som stod i vägen skulle huggas
ner. Från sitt generalstabskvarter i Berlin skrev
han en gång till Bjørnson om sina
motståndare i Danmark: ’Men jeg fører blandt andre
smukke Insignier en Bøddeløxe i mit Skjold og
ve de Herrer naar jeg engang skulde komme
tilbage og vinde nogen Magt. Man vil da se
Løjer i dansk Literatur og dansk Aandsliv. Thi
af G. Brandes gives ingen Pardon, hverken
gives eller tages.’ Det är den totalitära
diktningen in spe, och den känner inga av de
hämningar, som hör samman med sentimental
kristendom."

Detta låter ju hårresande! Georg Brandes
med en bödelsyxa i högsta hugg, införande den
totalitära diktaturen i sitt idylliska fosterland!
Gud vare lov, att han hade tillräckligt starka
kristligt-sentimentala motståndare!

Låt oss emellertid se närmare på saken! Det
ifrågavarande brevet, som är daterat annandag
pingst 1879, skrevs från Berlin kort efter det
Georg Brandes fått veta, att en professur i
Wien, som skulle ha erbjudits honom, och som

811

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0827.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free