Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
situationen i ockupationens Frankrike får man
genom den lilla skrift, "Le Silence de la Mer",
som i översättning avtryckes i detta nummer av
BLM. Den har utkommit som bok i England
sedan den först utgivits på underjordiskt förlag
i Frankrike som det första numret i en serie Les
Éditions de Minuit. Den är av sin anonyme
författare signerad redan oktober 1941 men kom
på tryck i England först förra året. Denna långa
novell eller roman i miniatyr, vilket man nu
vill kalla den, är i sig själv ett vittnesbörd om
att litteratur av högsta klass alltjämt skrives
och cirkulerar i Frankrike — vem den
författare än är som döljer sig bakom signaturen
"Vercors" är han en betydande konstnär —
dessutom ger den i kristalliskt förtätad form
hela förhållandet mellan goda fransmän och
landets inkräktare. Det är en "god" tysk som
för ordet i berättelsen, en officer av ungefär
samma typ som löjtnant Bredow i Marika
Stiernstedts roman "Attentat i Paris". Man kan
inte beskylla författaren för att vara förblindad
av hätskhet mot allt tyskt; desto
verkningsfullare ter sig den oöverstigliga klyftan mellan de
två nationerna i dag.
Elsa Thulin, som med sådan omsorg
översatt "Le Silence de la Mer" för BLM:s
räkning, har bett att få följande not om
översättningen införd:
"Den anonyme franske författaren till ’Havets
tystnad’ har velat skildra en själslig konflikt
på tvenne plan, framkallad av den världsbrand
vi nu uppleva. Dels gäller konflikten
skillnaden mellan tyskt och franskt psyke, dels
utspelas den inom tvenne unga människor, den
tyske ockupationsofficeren och hans unga franska
värdinna. Författaren har härvid haft fördelen
av att han kan tala om ’La France’ och den
unga flicka, som för honom kommer att
representera både hans ideal av kvinna och den stolta
företräderskan av det av honom beundrade
gamla Frankrike med allt vad detta rymmer av
kultur och själsadel på ett sådant sätt att in-
dividen och nationen sammansmälta till ett.
Detta tack vare att det feminina pronomenet
’elie’ ju kan hänföras till båda — till vilket som
helst av dem båda.
Tyvärr erbjuder det svenska språket ingen
möjlighet till en sådan, ytterst önskvärd
dubbeltydighet. Men för en uppmärksam läsare
kommer denna parallell — så hoppas i varje fall
översättaren — likväl att klart framstå."
Kontakten med amerikansk litteratur
New York Times’ bokbilaga av den 5
december 1943 ger några förbluffande siffror om den
amerikanska bokproduktionen, som trots
svårigheter med arbetskraft och material oavbrutet
växer i omfattning. 1943 års siffror är ännu
inte till hands, man vet blott tämligen säkert
att de högst betydligt kommer att överträffa
föregående års. Då tillverkades i runt tal 225
millioner exemplar böcker, fördelade på 75
millioner skolböcker, 40 millioner exemplar
specialarbeten i juridik, medicin, ekonomi, teknik,
vetenskap jämte lexika och uppslagsböcker, 35
millioner ungdomsböcker, 15 millioner religiösa
böcker inklusive biblar och 60 millioner
exemplar skönlitteratur, reseskildringar och annan
allmän litteratur för den vuxna publiken.
Tidningen påpekar att Amerika nu håller på att bli
ett bokexporterande land i större skala än
hittills. Den norska exilregeringen köper upp och
lagrar stora mängder amerikansk litteratur för
de norska bibliotekens räkning; Kina, Ryssland
och Latinamerika är också stora köpare.
Man frågar sig hur det är med vår egen
försörjning av amerikansk litteratur? Varje
förläggare kan intyga hur svårt det är att få över
amerikanska böcker hit ens i de enstaka
exemplar som behövs för prövning eller översättning.
Förmodligen har biblioteken inte gynnsammare
erfarenheter. Amerikanerna har ingen
motsvarighet till den förträffliga institution som heter
British Council och vars stockholmskontor redan
gjort så mycket för att förse svenska tidningar
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
