Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - ”Vercors”: Havets tystnad. Novell. Till svenska av Elsa Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERCORS
ligen tystnaden ännu tyngre, blytung. Officeren
stod själv förbryllad och orörlig, tills jag
slutligen såg ett leende skymta kring hans läppar.
Hans leende var allvarligt och utan spår till
ironi. Med handen gjorde han en antydan till
en gest, vars innebörd jag inte kunde tolka.
Hans blick fästes på min brorsdotter, som
alltjämt stod där, stel och rak, och själv kunde jag
nu närmare granska hans kraftiga profil med
den smala örnnäsan. Slutligen vände han bort
blicken, stirrade in i brasan och sade:
"Jag hyser stor aktning för människor, som
älskar sitt fosterland", varpå han plötsligt lyfte
huvudet och började fixera den skulpterade
ängeln ovanför fönstret. "Nu skulle jag kunna
gå upp på mitt rum", sade han, "men jag hittar
inte dit."
Min brorsdotter öppnade dörren till den lilla
trappan och började gå uppför denna utan en
blick på officeren, som om hon varit ensam.
Officeren följde efter henne. Jag märkte då att
hans ena ben var stelt.
Jag hörde dem gå över hallen, tyskens steg
ekade i korridoren, vartannat kraftigt, vartannat
svagt. En dörr öppnades och stängdes.
Min brorsdotter kom ner igen. Hon tog sin
kopp och började dricka ur kaffet. Jag tände min
pipa. Vi sutto tysta några minuter. Så sade jag:
"Han ser gudskelov hygglig ut."
Min brorsdotter ryckte på axlarna. Så tog
hon min sammetskavaj och fortsatte att sy på
den lapp hon börjat laga den med.
«
Följande morgon kom officeren ned, när vi
sutto i köket och åto frukost. En annan trappa
leder dit ned, och jag vet inte om tysken hade
hört oss eller om han av en slump gick den
vägen. Han stannade på tröskeln och sade:
"Jag har sovit mycket gott i natt. Jag hoppas
att ni också gjort det."
Småleende såg han sig omkring i det
rymliga köket. Då vi hade ont om ved och ännu
mer ont om kol, hade jag målat om väggarna,
flyttat ut en del möbler, kopparkärl och antika
tallrikar för att vi under vintern skulle kunna
använda köket som vardagsrum. Han betraktade
noga allt och smålog så att man såg en skymt
av hans bländvita tänder. Nu upptäckte jag att
hans ögon icke voro blå som jag hade trott
utan guldbruna. Slutligen gick han fram till
köksdörren, som vette utåt trädgården, och
öppnade den. Han tog några steg, vände sig
därefter om och kastade en blick på vårt låga,
långsträckta hus, som var övervuxet av
vin-rankor, och betraktade därefter de mörkbruna
takteglen. Nu log han ett brett leende.
"Er gamle borgmästare påstod att jag skulle
bo på slottet", sade han i det han med en åtbörd
pekade på den pretentiösa byggnad, som
skymtade genom trädens avlövade grenar litet högre
upp på sluttningen. "Jag skall lyckönska mina
mannar till att borgmästaren misstog sig. Det
här är ett bra mycket vackrare slott."
Så stängde han dörren, nickade mot oss
genom fönsterrutan och gick.
På kvällen kom han hem vid samma tid som
föregående dag. Vi sutto just och drucko kaffe.
Han knackade men väntade inte på att min
brorsdotter skulle öppna dörren utan öppnade
den själv och steg in.
"Jag är rädd att jag stör er", sade han. "Om
ni hellre vill det, skall jag hädanefter gå genom
köket, så kan ni låsa den här dörren."
Han gick tvärs över rummet, stannade ett
ögonblick med handen på dörrvredet och såg
sig omkring. Så bugade han sig lätt.
"Jag önskar er en god natt", sade han och
gick.
Vi låste aldrig dörren. Jag är inte säker på
att skälen till att vi inte gjorde det voro vare
sig alldeles klara eller helt rena. Genom en tyst
överenskommelse hade min brorsdotter och jag
beslutat att inte ändra någonting i vår
livsföring, inte ens den minsta detalj. Som om
officeren inte fanns till, som om han varit en vål-
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
