Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
ur fjällfaunans och fjällnaturens kalender,
och om det gammaldags nybyggarlivets villkor
lämnas besked. Rosendahl lägger till och med
in en liten avhandling om lapparnas religion,
som behagligt sticker av mot de övriga
kapitlens ordsvall, där bilderna och synerna jagar
varann, kväver varann och i sitt detalj myller
skymmer helhetsintrycket.
Formen är nämligen denne författares både
styrka och svaghet. Hans förmåga att finna
målande uttryck är avsevärd, och han är i
’"Ulvaskallen" självständigare än förut — men
alltjämt lika förtjust i att till leda omtugga
sina ordfynd; en statistik över förekomsten av
exempelvis "iversint" vore givande! I sin iver
att skapa en till varje pris originell och
konstnärlig syntes av fjällvärlden har Rosendahl
emellertid just språkligt sett tappat balansen
— han firar formliga ordmålningsorgier och
tröttar ut läsaren med sitt kompakta överflöd.
Einar Malm
Malmö 1800—18
Senta Centervall: Hackaerts. Historien om
ett köpmanshus. Gleerups 1943.
14:—.
För den som inte är malmöbo och inte
Keller djupare initierad i det begynnande
1800-talets politiska och ekonomiska historia
är det naturligtvis vanskligt att uttala sig om
vederhäftigheten i Senta Centervalls
framställning av dithörande förhållanden i historien
om Hackaerts. Men om man säger att den
verkar synnerligen trovärdig, har man
åtminstone inte sagt för mycket. Den enda punkt
där man möjligen skulle vilja sätta ett
frågetecken i kanten är berättelsen om löjtnant
Delorme och hans inflytande på tronfölj
ar-valet vid riksdagen i Örebro 1810. Finns det
ett faktiskt underlag, är det ingenting att säga
om saken. Om inte måste man ifrågasätta
författarinnans rätt att "göra historia" på fri
hand, när det gäller en så avgörande
tilldragelse. Just därför att hon förmått skapa
trovärdighetsillusion i en mängd mindre viktiga
detaljer kommer hennes framställning även på
denna punkt att accepteras som faktisk av
flertalet läsare. Det finns historiska romaner och
historiska romaner. Somliga äro i främsta
rummet historiska, andra i främsta rummet
romaner, och man ställer olika krav på dem.
Senta Centervalls bok hör till den förra
kategorien. Hon har inte ens kallat den roman,
och det romaneska inslaget spelar en
förhållandevis underordnad roll. Huvudvikten ligger
på det tidsmålande, och här har
författarinnan nedlagt ett drygt arbete. Hon har av allt
att döma studerat gamla porträtt och
modeplanscher, bouppteckningar och
inventarielistor, topografiska bilder och beskrivningar
av Malmö. Med god blick för den konstnärliga
effekten har hon sedan smält in detta
råmaterial i ett levande sammanhang, där varje detalj
står på sin rätta plats och har sin riktiga färg
och belysning. Till och med språket i
replikerna har den lätta arkaisering som betonar
tidsfärgen, och lyckligtvis har hon låtit endast
tjänstefolket uttrycka sig på idiomatisk skånska,
annars hade det nog blivit litet svårtuggat för
en samojed.
Skildringen omfattar de bägge första
årtiondena av 1800-talet och är upplagd kring
köpmannen Lorens Gabriel Hackaert som
huvudperson. Han är typen för en god och hederlig
borgare, och hans rättskaffenhet håller måttet
även inför hårda prov. Kring hans på en gång
anspråkslösa och imponerande gestalt
gruppera sig ett stort antal figurer ur hans
släkt-och vänkrets och ur stadens galleri av
historiskt kända personager. Alla äro klart och
åskådligt tecknade i realistiskt maner. Till de
allmänt igenkännliga höra Gustav IV Adolf
och kronprinsen Karl Johan, vilkas besök i
Malmö bilda viktiga inslag i berättelsen, och
Tegnér får tillfälle att säga ett bon mot med
anledning av att Lorens Gabriel ofrivilligt
trampar honom på en liktorn.
Händelseförloppet bjuder också på andra sensationer, en
duell, ett mord, en avrättning, en eldsvåda, en
orkanliknande storm, men även dessa inslag
i berättelsen äro skickligt arrangerade
belysningseffekter i tids- och miljöskildringens
tjänst, samtidigt som de tjäna förströelsesyftet.
Det finns som sagt olika sätt att skriva
historiska romaner på. Det som Senta
Centervall har begagnat är ett bra sätt, och hon har
gjort det bra. Man trivs med bekantskapen
och vill gärna förnya den. Thure Nyman
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
