Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
lära sig mycket om de numera utmönstrade
Gladiatorplanens för- och nackdelar i luftstrid
och om de högre engelska officerarnas
förbenade snobberi och oduglighet, innan
upprensningen i staberna kommit i gång. Även de
halvfascistiska grekiska officerarna avslöjas
på ett övertygande sätt. Bokens bästa och mest
tragiska seen är arkebuseringen av de
grekiska soldater, som skjutit sina officerare,
sedan dessa uppmanat dem att lägga ner
vapnen och inställa allt motstånd.
Erik Lindegren
Taylor Caldwell: Portrait i grönt.
Översättning av Josef Gerland och Nils
Holmberg. Medéns 1943. 12: 50.
"En konsekvent karaktär finns bara i Dickens’
romaner och liknande", står det i ett av de sista
kapitlen i denna roman. Det förefaller som om
författarinnan här slutligen kommit till
självbesinning, och sannerligen börjar inte den förut
så blide och förandligade krymplingen Baldur
Schmidt i romanhandlingens sista timme att
väsa av ondska, medan den kallhamrade
materialisten och företagsgangstern Franz Stoessel
på de sista sidorna i ett mentalt sammanbrott
bekänner, att han aldrig varit en riktig
rovdjursmänniska utan bara en stackars varg
driven av fruktan att bli uppäten av starkare
gelikar. Det är överhuvud något på samma
gång klart typiserande, grällt klichéartat och
ändå osäkert över Taylor Caldwells
psykologiska metod med dess svaghet för tydligt
uttalade värdeomdömen. Avsikten med romanen
har i viss mån varit att genom en skildring av
tyska immigrantfamiljer i den tidiga
industrialismens Amerika teckna olika drag i den tyska
"nationalkaraktären" i dess brytningar med de
amerikanska släktinslagen och den amerikanska
miljön. Man kan knappast anse
tolkningsförsöken särskilt djupgående. Att till exempel låta
alla tyskar i tankarna beteckna varandra som
svin, preussiska, bayerska och sachsiska svin,
verkar i längden tröttande och möjligen också
en aning oinitierat. "Porträtt i grönt" är
— skulle man kunna sammanfatta det — en
halvrealistisk bok, skriven av en person med
en högst aktningsvärd berättartalang och en
primitiv men onekligen livlig
gestaltningsförmåga, som många större författare skulle kunna
avundas henne —- eller är det kanske just
personernas handgripliga enkelhet, som gör dem
så levande? Åke Janzon
James Gould Cozzens: När lagen griper in.
Översättning av Nils Holmberg.
Ljus 1943. 10:—.
För några år sen skrev James Gould Cozzens
ett par romaner som bröt intressant mellan
hårdför realism och symboliskt bisarreri. Men
hans senare böcker har varit skäligen matta, och
den uppstramning han försökt sig på i sin nya
roman, "När lagen griper in", kommer därför
väl till pass. Han har i varje fall noga studerat
sitt ämne: en vidlyftig rättegångsförhandling,
en mordprocess med några miserabla gangsters
som anklagade. Det är själva den invecklade
rättsproceduren med alla dess motstridande
intressen han inriktat sig på: ett stelt och
högtidligt maskineri som drivs av domare, åklagare,
advokater, jurymän, vittnen och andra med
deras mer eller mindre snedvridande
känsloreaktioner och personliga engagemang. Det hela
verkar autentiskt nog, men figurerna har inte
mycken relief och boken förfelar att väcka något
större intresse. Artur Lundkvist
Vincent Sheean: Vildmarkens fågel.
Översättning av Margaretha Odelberg.
Norstedts 1943. 11:—.
Vincent Sheean, den bekante
utrikeskorrespondenten, har i "Vildmarkens fågel"
återupptagit ett romanämne som han misslyckades
med för tjugu år sen. Det är ingen
äventyrsskildring för herrar med pipa, som titeln kan
tyda på, utan en av allt att döma starkt
självbiografisk ungdomsroman från tiden strax
före Amerikas inträde i förra världskriget.
Scenen är en småstad i Illinois av den vanliga
förkvävande typen och huvudaktören är en
yngling av tysk-walesisk härstamning, högst
amerikansk i sina känsloreaktioner och
upprorisk mot släktens fanatiska tyskvänlighet.
Hans försvunne, supige fader gör en
påhälsning i stadens arrest (för sonen ett både
förvirrande och stimulerande möte) och han gör
sig halvt till förskingrare för att klara i väg
fadern oförmärkt och undvika skandal. Vidare
är det svärmeriet för den entusiastiska unga
litteraturlärarinnan, vilket slutar i en för-
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
