Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Kaj Munk: Före Cannae. Dramatisk scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE CANNAE
en romare skyndar sig, börjar under att ske.
Förtvivlan är en god tandpasta. Den ger fåren
vargatänder på nytt. Rom är en millionstad. En
million vargar kan du inte kämpa emot. Vik
därför bort från Rom och gå mot söder.
Hannibal. Norditalien blev mitt i förrgår,
mellersta Italien har jag sedan i går, Syditalien
erövrar jag i morgon. Då kommer alla era
bundsförvanter att falla ifrån.
Fabius. De kommer inte att falla ifrån. De
tycker inte om oss — kanske. Men de hatar
dig. För du är varg så som vi aldrig har varit
det. Vi har förändrat oss, men du blir aldrig
annat än varg. Vi har erövrat världen -— kalla
det ett brott. Men sedan har vi visat att vi
duger till att styra den. Det vet våra
bundsförvanter, därför faller de inte ifrån. N i drivs
av hat och hämnd och begär att hävda er, ni
uppställer stora mål, ni kämpar bra, historien
kommer att nämna er med respekt och
beundran. Du är mycket mer än jag och de mina, det
vet jag mycket väl. Men jag tycker om
att se små barn leka. Sålunda talade
året 538 efter stadens grundläggning Quintus
Fabius Maximus, fältherre och morfar.
Hannibal. Du talar som om Rom vore en
evig stad.
Fabius (rycker omärkligt till vid ordet. Så
blir han sittande ett slag, möter Hannibals blick
och nickar).
Hannibal. Ha! Den är gammal, vilket är
motsatsen till evig. Förbenad och förkalkad.
Den har överlevt sig själv. Dess stund är inne.
Fabius. Evig! Den eviga staden. Men dock —
en fara hotar den. Det är dess makt. Men var
gång vi håller på att slöa till, sänder Jupiter
en fasa, som dig med din törnekäpp, för att
väcka upp oss igen.
Hannibal. Det är mer än en törnekäpp jag
kommer med. Vad kommer din million vargar
att göra när de inte har någon tillförsel? När
jag har Italien i min hand, måste Rom dö av
svält och farsoter.
Fabius. Och du, vad tänker du dö av? Du
står i Syditalien med dina härar. Romarna
kommer att utnämna en man som Marcellus. Du
kommer att slå honom i ett slag, i två, i tre. Så
kommer romarna än en gång att utnämna en
gammal fjant som Fabius Maximus. Du rycker
fram mot honom, men han har vikit undan. Du
hittar honom på ett annat ställe, och åter flyr
han ärelöst. Den gamla leken omigen. "Vart tar
våra segrar vägen?" frågar de hemma i
Kartago. Är Hannibal på retur? Kom ihåg att de
är ett ungt folk som bara är vant att vinna.
De har inte en gammal kulturs reserver inför
prestigeförluster och bakslag.
Hannibal. Så stormar jag Rom.
Fabius. Riktigt. Så drivs du att göra det som
du i själva verket mycket väl vet att du inte
vill. Du stormar Rom. Det vore likt en gammal
gubbstrutt som Fabius att ge dig Rom till
skänks. Går han i barndom? Kanske det. Rom
går i ålderdom. Det finns många fallfärdiga
kvarter som det vore en fördel att få nedbrända.
Men vart tog Fabius vägen? Var finns härarna
någonstans? Har djävulen tagit romarna? De
är uppe i bergen, de är ute i träsken, de är
inne i snåren, de är här och där och överallt
och ingenstädes. De förlorar och de flyr och de
är ett åtlöje för världen och ärelösa och vet
knappt själva ut eller in. De vet bara en sak —
inte att de är utvalda av ödet och korade av
guden och uppfyllda av sin kallelse och sådana
där fina saker — nej, bara att de kommer att
hålla ut, den enkla visdom som har gjort dem
till herrar över folken. Så länge bergen höjer
sig mot himlen och det finns vatten i havet
kommer romarna att hålla ut. Hannibal,
Feni-ciens geniale fältherre, en gammal romare bjuder
dig sin hand: skall vi inte svara världen.
Hannibal. Ha!
Fabius (reser sig skyndsamt. Med helt
förändrad röst, nästan ungt, säger han hårt, knappt,
kallt). Så kondolerar jag dig till segern i
morgon. (Och hans steg ljuder som en här på marsch.)
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
